Patentpionjären: L A Groth
Patentpionjären: L A Groth
Lorenz Albrecht Theodor Groth grundade Groth & Co i Stockholm 1869. Som Skandinaviens första immaterialrättsrådgivare erbjöd han sig att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men också med att kommersialisera patenten och sälja produkterna. Tidpunkten var väl vald då den sammanföll med vad som nu brukar kallas Sveriges industriella genombrott.
Men allt började i Värmland
Den 2 mars 1843 föddes Lorentz Albrecht Theodor Groth (L A Groth) i Säterud, Köla församling i Värmlands län. Han var son till Lorentz Adolf Groth (1798-1856) och Fredrika Justina (1815-76). Pappan var född i Stockholm men kom att arbeta i Värmland; först som bruksman och metallurg vid Edsvalla bruk, innan han lämnade för att bli inspektor och senare bokhållare vid Adolfsfors bruk. Lorentz Albrecht hade sex syskon: Justina Carolina Adolfina (1837-59), Adolph Frederik (1839-70), Anna Evelina (1846-1926), Emelie (1840-44), Anders Emil (1844-60) och Emelia Mathilda (1853-1934).
Ingenjören gifter sig och får fyra barn
Som 16-åring började L A Groth studera vid Teknologiska Institutet i Stockholm (som idag heter Kungliga Tekniska Högskolan, KTH) där han tog examen 1863. Under studietiden var han inneboende och bosatt i Maria Magdalena och Klara församlingar. Efter examen 1863 började han arbeta som elev vid Statens järnvägsbyggnader mellan Arvika och norska gränsen. Året därpå anställdes han som biträde hos distriktschefen för södra Väg- och vattenbyggnadsdistriktet. År 1865 flyttade L A Groth från Säterud till Ängelholm tillsammans med sin blivande fru Agnes Carolina Nyström (1841-1910). Deras första barn, dottern Anna Carolina Fredrika, föds den 5 augusti samma år. Den 25 augusti flyttar familjen vidare till Malmö. L A Groth är nu ordinarie bokhållare vid Malmö station och förblir det till familjen flyttar till Stockholm den 17 augusti 1869. Paret får ytterligare tre barn: dottern Agnes Helmy Olivia föds den 7 augusti 1866, sonen Emil Lorents Arvid den 5 november 1868 och dottern Agnes Maria Justina den 9 september 1875. Den första dottern, Anna Carolina Fredrika, avlider i scharlakansfeber bara fyra år gammal 1869.
Skandinaviens första patentbyrå 1869
Innan Groth & Co fanns inga patentombud i vare sig Sverige eller resten av Skandinavien. Faktum var att Sverige låg efter resten av Europa både avseende patentombud och patentansökningar vid den här tiden. Antalet patentansökningar var årligen färre än 200 stycken och väldigt få utländska uppfinnare sökte patent i Sverige. Vid den här tiden skötte uppfinnarna själva oftast sina egna patentansökningar. På denna underutvecklade marknad såg L A Groth en affärsmöjlighet. Han hade några år tidigare börjat intressera sig för patent och hade sett i övriga Europa vilken positiv effekt patentombuden hade haft på innovationskraften och teknikutvecklingen. L A Groth ville åstadkomma samma effekt i Sverige.
Sverige fick näringsfrihet 1864. Kort därefter, år 1869, vid 26 års ålder, startade Lorentz Albrecht Groth företaget Patent- och Agentur-Byrån tillsammans med ingenjören Axel Herman Weström (1846-1915). Efter några år ändrades namnet på företaget till Skandinaviska Patent- och Agenturbyrån L. A. Groth & Co. Företagets första adress var Västerlånggatan 53 i L A Groths privata bostad, men flyttade 1975 till Hamngatan 17. Företagets syfte var att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men då detta var för Skandinavien en helt ny typ av rådgivning syns bara verksamheterna ”grosshandels och agenturaffärer” i Groths firmaregistrering.
Den första tiden och de första kunderna

Vår patentjournal från 1871
Det första patentet med L A Groth som ombud beviljades den 30 mars 1871 och avsåg ”Sjelfsmörjande packning” på uppdrag av handlaren Carl Otto Gerckens i Åbo. Under denna period lämnade L A Groth också in patentansökningar på uppdrag av storheter som Nikolaus Otto, Gustaf de Laval, Thomas Alva Edison och Alfred Nobel.
Med Groth & Co på plats ökade antalet patentansökningar i Sverige och företaget var det helt dominerande patentombudet under 1870-talet. Trots att en stor del av de svenska sökandena själva skötte sina patentansökningar, skötte Groth & Co mer än en tredjedel av samtliga ansökningar i Sverige under 1870-talet. Till exempel stod Groth & Co som ombud för 83 av 226 beviljade patent 1875. Konkurrensen hårdnade med tiden och 1893 hade sex patentbyråer startat med adress i Stockholm.
Bland de tidigare anställda fanns 1872 Celina Schrühe och Carl Fredrik Wahlberg, följt av Hilma Augusta Tenander, Theodor Christoffer Svensson och Lars Gustaf Larsson 1878. Medgrundaren Axel Herman Weström lämnade företaget 1874.
Sveriges representant vid de första internationella patentkongresserna
I Wien 1873 hölls den femte världsutställningen. Den pågick 1 maj till 2 november med 53.000 utställare från 35 länder och hade drygt 7 miljoner besökare. Här hölls också den första internationella patentkongressen, 4-8 augusti.
På kongressen representerades den svenska regeringen av L A Groth. Kongressen arbetade med tre rubriker: 1. Uppfinningar i alla civiliserade länder bör skyddas. 2. Grunder till en ändamålsenlig patentlag. 3. Med hänsyn till de stora skiljaktigheter som finns i de olika ländernas lagstiftning och de stora förändringar som vår tid framkallat, vore anledning att regeringarna borde åstadkomma en internationell överenskommelse för skyddande av patenträtten. Som ett resultat av sitt arbete vid patentkongressen dubbades L A Groth samma år till Riddare av Vasaorden, bara 30 år gammal.
Den andra kongressen för industriell äganderätt hölls i Paris 5-17 september 1878. Vid det här laget var L A Groth ledamot i den Permanenta internationella kommittén för industriell äganderätt. Vid Pariskongressen hade man breddat frågeställningarna som, förutom patent, nu också innehöll rätts- och lagstiftningsfrågor avseende mönster/design, varumärken, stämplar och handelsnamn, fotografiska arbeten och internationella överensstämmelser. Även här var L A Groth den svenska regeringens representant. Hemkommen från kongressen skrev han en redogörelse till chefen för Kungliga Civil-Departementet som densamme beskrev som ”en berättelse, som, vi må bekänna det, särdeles frapperat oss genom sitt ovanligt klara och rediga framställningssätt”.
L A Groth överlåter företaget och emigrerar till England
Civilingenjören Carl Oscar Annell (1843-87) övertog företaget från L A Groth 1879. 1880 kom bergsingenjören och uppfinnaren John Edberg (1857-1935) in som delägare och från 1882 blev han ensam ägare av firman.
Den 16 februari 1880 flyttar L A Groth från Stockholm till London tillsammans med ett av sina barn; sonen Emil Lorens Arvid. Han och hustrun Agnes Carolina Nyström skiljer sig i samband med detta och skilsmässan blir klar den 8 juni 1880. Bara två veckor senare, den 22 juni, gifter sig L A Groth i Camberwell, London, med 17-åriga Winiford Groves från Newington, Surrey. De bosätter sig på 20 Tresco Road i Peckham, London. Ex-hustrun flyttar tillsammans med parets två kvarvarande döttrar till Nybrogatan 18 i Stockholm.
Redan innan flytten till London, startade L A Groth 1878 där en ny patentbyrå under namnet The Scandinavian Patent-Office L. A. Groth & Co med adressen 2 Finsbury Pavement. Väl på plats i London fortsätter han att driva den verksamheten. Han blev senare dessutom VD för The Universal Inventors and Patenties Financial Co, Ltd och även innehavare av Patent Industrial and Financial Agency.
Den nya familjen flyttar till Sverige innan L A Groth avlider i Brighton
Tillsammans med sin nya fru får de tvillingarna Gladys och Lilian Loving 1888. 1891 flyttar familjen till en ny adress: 36 Womersley RD, Hornsey, Middlesex. Därefter går flyttlasset för hela familjen till Sverige och de bor i Vänersborg 1892-1901. De flyttar därefter till Antwerpen i Belgien och bor där under åren 1901-15.
Lorentz Albrecht Groth levde sina sista år i ett hus 16-19 Regency Square mitt i Brighton, en plats där nu Topps Hotel ligger. Han avled i Brighton 1923 där han också är begraven.

Men, vad hände med Groth & Co då?!
John Edberg stod som ensam ägare av företaget från 1882 sedan Carl O. Annell dragit sig tillbaka, förmodligen av hälsoskäl. När den nya svenska patentförordningen kom 1884 ställdes större krav på de svenska patentombuden. Edberg tog då initiativet till att starta den än idag existerade branschföreningen Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) tillsammans med ingenjörerna Knut Y. Zacco, Ernst H. Bruhn och Fredrik L Enqvist.

John Edberg på kontoret på Malmtorgsgatan 6, ca 1920-1930
1911 anställdes civilingenjören Harry Hammar i Groth & Co. Han var styvson till Edberg och blev senare delägare i företaget 1928. När Edberg gick bort 1935 blev Harry Hammar ensam ägare av Groth & Co. 1935 anställde Harry Hammar sin son, ingenjören Stig Hammar, i företaget och densamme blev delägare 1944.

Vänster: Harry Hammar på kontoret på Malmtorgsgatan 6, ca 1920-1930. Höger: Harry Hammar 1959
Stig Hammar kom sedan att leda Groth & Co enda fram till sin död 1980. Då tog delägaren Jarl Forsheden över VD-posten. 1982 köptes företaget i sin helhet av tre anställda: Bo Jörneld, Gunnar Sundkvist och Christer Westerlund. Jörneld utsågs till VD 1984 och förblev det fram till 1994 då Westerlund tillträdde posten. Westerlunds tid som VD blev dock kort då han hastigt avled 1995 och Sundkvist tog över som VD. Gunnar Sundkvist var VD fram till 2015 då nuvarande VD Mats Lundberg tillträdde. Groth & Co ägs idag av Gunnar Sundkvist tillsammans med 15 andra aktiva delägare.
150 år men bara 6 adresser i Stockholm
Groth & Co:s första adress var Västerlånggatan 53, därefter Hamngatan 17 (vid nuvarande Sergels Torg) från 1875. År 1893 flyttade företaget till Brunkebergstorg 18 – en mycket strategisk adress i samma hus som Kungliga Patentbyrån som hade bildats 1885 (dåvarande namnet på Patent- och Registreringsverket, PRV). Men Kungliga Patentbyrån växte snabbt och bara två år senare tvingades Groth & Co bort från sina lokaler. Flytten gick då till Malmtorgsgatan 6. Där hade Groth & Co sina lokaler i 69 år tills företaget 1964 flyttade till Västmannagatan 43. Det blev 41 år på den adressen innan Groth & Co flyttade huvudkontoret till sina nuvarande lokaler 2005 – de anrika Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan 57.
Stäng