Här berättar vi om de stora uppfinnare, tekniska genombrott och innovativa företag som vi har arbetat med sedan starten 1869.
Vår historia speglar den industriella utveckling som har pågått i samhället i stort – genom depressioner, världskrig och IT-bubblor.
Välkommen att uppleva utvecklingen från dynamiten till kryptovalutan.
Foto: Stockholsmkällan
Foto: Stockholsmkällan
Foto: Stockholsmkällan
1869
Patentpionjären: L A Groth
Patentpionjären: L A Groth
Lorenz Albrecht Theodor Groth grundade Groth & Co i Stockholm 1869. Som Skandinaviens första immaterialrättsrådgivare erbjöd han sig att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men också med att kommersialisera patenten och sälja produkterna. Tidpunkten var väl vald då den sammanföll med vad som nu brukar kallas Sveriges industriella genombrott.
Men allt började i Värmland
Den 2 mars 1843 föddes Lorentz Albrecht Theodor Groth (L A Groth) i Säterud, Köla församling i Värmlands län. Han var son till Lorentz Adolf Groth (1798-1856) och Fredrika Justina (1815-76). Pappan var född i Stockholm men kom att arbeta i Värmland; först som bruksman och metallurg vid Edsvalla bruk, innan han lämnade för att bli inspektor och senare bokhållare vid Adolfsfors bruk. Lorentz Albrecht hade sex syskon: Justina Carolina Adolfina (1837-59), Adolph Frederik (1839-70), Anna Evelina (1846-1926), Emelie (1840-44), Anders Emil (1844-60) och Emelia Mathilda (1853-1934).
Ingenjören gifter sig och får fyra barn
Som 16-åring började L A Groth studera vid Teknologiska Institutet i Stockholm (som idag heter Kungliga Tekniska Högskolan, KTH) där han tog examen 1863. Under studietiden var han inneboende och bosatt i Maria Magdalena och Klara församlingar. Efter examen 1863 började han arbeta som elev vid Statens järnvägsbyggnader mellan Arvika och norska gränsen. Året därpå anställdes han som biträde hos distriktschefen för södra Väg- och vattenbyggnadsdistriktet. År 1865 flyttade L A Groth från Säterud till Ängelholm tillsammans med sin blivande fru Agnes Carolina Nyström (1841-1910). Deras första barn, dottern Anna Carolina Fredrika, föds den 5 augusti samma år. Den 25 augusti flyttar familjen vidare till Malmö. L A Groth är nu ordinarie bokhållare vid Malmö station och förblir det till familjen flyttar till Stockholm den 17 augusti 1869. Paret får ytterligare tre barn: dottern Agnes Helmy Olivia föds den 7 augusti 1866, sonen Emil Lorents Arvid den 5 november 1868 och dottern Agnes Maria Justina den 9 september 1875. Den första dottern, Anna Carolina Fredrika, avlider i scharlakansfeber bara fyra år gammal 1869.
Skandinaviens första patentbyrå 1869
Innan Groth & Co fanns inga patentombud i vare sig Sverige eller resten av Skandinavien. Faktum var att Sverige låg efter resten av Europa både avseende patentombud och patentansökningar vid den här tiden. Antalet patentansökningar var årligen färre än 200 stycken och väldigt få utländska uppfinnare sökte patent i Sverige. Vid den här tiden skötte uppfinnarna själva oftast sina egna patentansökningar. På denna underutvecklade marknad såg L A Groth en affärsmöjlighet. Han hade några år tidigare börjat intressera sig för patent och hade sett i övriga Europa vilken positiv effekt patentombuden hade haft på innovationskraften och teknikutvecklingen. L A Groth ville åstadkomma samma effekt i Sverige.
Sverige fick näringsfrihet 1864. Kort därefter, år 1869, vid 26 års ålder, startade Lorentz Albrecht Groth företaget Patent- och Agentur-Byrån tillsammans med ingenjören Axel Herman Weström (1846-1915). Efter några år ändrades namnet på företaget till Skandinaviska Patent- och Agenturbyrån L. A. Groth & Co. Företagets första adress var Västerlånggatan 53 i L A Groths privata bostad, men flyttade 1975 till Hamngatan 17. Företagets syfte var att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men då detta var för Skandinavien en helt ny typ av rådgivning syns bara verksamheterna ”grosshandels och agenturaffärer” i Groths firmaregistrering.
Den första tiden och de första kunderna
Vår patentjournal från 1871
Det första patentet med L A Groth som ombud beviljades den 30 mars 1871 och avsåg ”Sjelfsmörjande packning” på uppdrag av handlaren Carl Otto Gerckens i Åbo. Under denna period lämnade L A Groth också in patentansökningar på uppdrag av storheter som Nikolaus Otto, Gustaf de Laval, Thomas Alva Edison och Alfred Nobel.
Med Groth & Co på plats ökade antalet patentansökningar i Sverige och företaget var det helt dominerande patentombudet under 1870-talet. Trots att en stor del av de svenska sökandena själva skötte sina patentansökningar, skötte Groth & Co mer än en tredjedel av samtliga ansökningar i Sverige under 1870-talet. Till exempel stod Groth & Co som ombud för 83 av 226 beviljade patent 1875. Konkurrensen hårdnade med tiden och 1893 hade sex patentbyråer startat med adress i Stockholm.
Bland de tidigare anställda fanns 1872 Celina Schrühe och Carl Fredrik Wahlberg, följt av Hilma Augusta Tenander, Theodor Christoffer Svensson och Lars Gustaf Larsson 1878. Medgrundaren Axel Herman Weström lämnade företaget 1874.
Sveriges representant vid de första internationella patentkongresserna
I Wien 1873 hölls den femte världsutställningen. Den pågick 1 maj till 2 november med 53.000 utställare från 35 länder och hade drygt 7 miljoner besökare. Här hölls också den första internationella patentkongressen, 4-8 augusti.
På kongressen representerades den svenska regeringen av L A Groth. Kongressen arbetade med tre rubriker: 1. Uppfinningar i alla civiliserade länder bör skyddas. 2. Grunder till en ändamålsenlig patentlag. 3. Med hänsyn till de stora skiljaktigheter som finns i de olika ländernas lagstiftning och de stora förändringar som vår tid framkallat, vore anledning att regeringarna borde åstadkomma en internationell överenskommelse för skyddande av patenträtten. Som ett resultat av sitt arbete vid patentkongressen dubbades L A Groth samma år till Riddare av Vasaorden, bara 30 år gammal.
Den andra kongressen för industriell äganderätt hölls i Paris 5-17 september 1878. Vid det här laget var L A Groth ledamot i den Permanenta internationella kommittén för industriell äganderätt. Vid Pariskongressen hade man breddat frågeställningarna som, förutom patent, nu också innehöll rätts- och lagstiftningsfrågor avseende mönster/design, varumärken, stämplar och handelsnamn, fotografiska arbeten och internationella överensstämmelser. Även här var L A Groth den svenska regeringens representant. Hemkommen från kongressen skrev han en redogörelse till chefen för Kungliga Civil-Departementet som densamme beskrev som ”en berättelse, som, vi må bekänna det, särdeles frapperat oss genom sitt ovanligt klara och rediga framställningssätt”.
L A Groth överlåter företaget och emigrerar till England
Civilingenjören Carl Oscar Annell (1843-87) övertog företaget från L A Groth 1879. 1880 kom bergsingenjören och uppfinnaren John Edberg (1857-1935) in som delägare och från 1882 blev han ensam ägare av firman.
Den 16 februari 1880 flyttar L A Groth från Stockholm till London tillsammans med ett av sina barn; sonen Emil Lorens Arvid. Han och hustrun Agnes Carolina Nyström skiljer sig i samband med detta och skilsmässan blir klar den 8 juni 1880. Bara två veckor senare, den 22 juni, gifter sig L A Groth i Camberwell, London, med 17-åriga Winiford Groves från Newington, Surrey. De bosätter sig på 20 Tresco Road i Peckham, London. Ex-hustrun flyttar tillsammans med parets två kvarvarande döttrar till Nybrogatan 18 i Stockholm.
Redan innan flytten till London, startade L A Groth 1878 där en ny patentbyrå under namnet The Scandinavian Patent-Office L. A. Groth & Co med adressen 2 Finsbury Pavement. Väl på plats i London fortsätter han att driva den verksamheten. Han blev senare dessutom VD för The Universal Inventors and Patenties Financial Co, Ltd och även innehavare av Patent Industrial and Financial Agency.
Den nya familjen flyttar till Sverige innan L A Groth avlider i Brighton
Tillsammans med sin nya fru får de tvillingarna Gladys och Lilian Loving 1888. 1891 flyttar familjen till en ny adress: 36 Womersley RD, Hornsey, Middlesex. Därefter går flyttlasset för hela familjen till Sverige och de bor i Vänersborg 1892-1901. De flyttar därefter till Antwerpen i Belgien och bor där under åren 1901-15.
Lorentz Albrecht Groth levde sina sista år i ett hus 16-19 Regency Square mitt i Brighton, en plats där nu Topps Hotel ligger. Han avled i Brighton 1923 där han också är begraven.
Men, vad hände med Groth & Co då?!
John Edberg stod som ensam ägare av företaget från 1882 sedan Carl O. Annell dragit sig tillbaka, förmodligen av hälsoskäl. När den nya svenska patentförordningen kom 1884 ställdes större krav på de svenska patentombuden. Edberg tog då initiativet till att starta den än idag existerade branschföreningen Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) tillsammans med ingenjörerna Knut Y. Zacco, Ernst H. Bruhn och Fredrik L Enqvist.
John Edberg på kontoret på Malmtorgsgatan 6, ca 1920-1930
1911 anställdes civilingenjören Harry Hammar i Groth & Co. Han var styvson till Edberg och blev senare delägare i företaget 1928. När Edberg gick bort 1935 blev Harry Hammar ensam ägare av Groth & Co. 1935 anställde Harry Hammar sin son, ingenjören Stig Hammar, i företaget och densamme blev delägare 1944.
Vänster: Harry Hammar på kontoret på Malmtorgsgatan 6, ca 1920-1930. Höger: Harry Hammar 1959
Stig Hammar kom sedan att leda Groth & Co enda fram till sin död 1980. Då tog delägaren Jarl Forsheden över VD-posten. 1982 köptes företaget i sin helhet av tre anställda: Bo Jörneld, Gunnar Sundkvist och Christer Westerlund. Jörneld utsågs till VD 1984 och förblev det fram till 1994 då Westerlund tillträdde posten. Westerlunds tid som VD blev dock kort då han hastigt avled 1995 och Sundkvist tog över som VD, vilket han var fram till 2015. Då tillträdde Mats Lundberg som VD och från 2023 är Carolin Sundkvist VD. Groth & Co ägs idag av Gunnar Sundkvist tillsammans med 12 andra aktiva delägare.
150 år men bara 7 adresser i Stockholm
Groth & Co:s första adress var Västerlånggatan 53, därefter Hamngatan 17 (vid nuvarande Sergels Torg) från 1875. År 1893 flyttade företaget till Brunkebergstorg 18 – en mycket strategisk adress i samma hus som Kungliga Patentbyrån som hade bildats 1885 (dåvarande namnet på Patent- och Registreringsverket, PRV). Men Kungliga Patentbyrån växte snabbt och bara två år senare tvingades Groth & Co bort från sina lokaler. Flytten gick då till Malmtorgsgatan 6. Där hade Groth & Co sina lokaler i 69 år tills företaget 1964 flyttade till Västmannagatan 43. Det blev 41 år på den adressen innan Groth & Co flyttade huvudkontoret 2005 till de anrika Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan 57. För att följa med vår tid flyttade vi in 2022 på Fleminggatan 20 – i ändamålsenliga och energieffektiva lokaler.
Lorenz Albrecht Theodor Groth grundade Groth & Co i Stockholm 1869. Som Skandinaviens första immaterialrättsrådgivare erbjöd han sig att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men också med att kommersialisera patenten och sälja produkterna. Tidpunkten var väl vald då den sammanföll med vad som nu brukar kallas Sveriges industriella genombrott.
1870 började Skrivkulan säljas och Rasmus Malling-Hansens uppfinning räknas därför som den första kommersiellt tillgängliga skrivmaskinen. Groth & Co lämnade in patentet för Skrivkulan i Sverige 1870.
Även om Henry Mill fick patent för en skrivmaskin 1714 så skulle det dröja över 100 år innan skrivmaskinen blev en kommersiell produkt. Det var först när dansken Rasmus Malling-Hansen lanserade Skrivkulan år 1870 som allmänheten kunde köpa en skrivmaskin. Skrivkulan var också den första maskinen som gjorde att det gick fortare att skriva på maskin än för hand. Produkten sålde bra över hela Europa och användes enligt uppgift en bit in på 1900-talet.
Det första patentet för Skrivkulan lämnades in i Danmark 1870. Vi lämnade in patentet i Sverige senare samma år.
På Malling-Hansens skrivkula fanns bara versaler. Tangenterna var placerade så att de vanligaste bokstäverna skrevs med de snabbaste fingrarna. Men vokalerna var placerade till vänster och konsonanterna till höger. Tack vare detta system, och de korta stämplarna som gick direkt genom skrivhuvudet, gick det att skriva väldigt fort på Skrivkulan.
Trots snabbheten i Skrivkulan så var det ett annat arrangemang av tangenterna som blev standard. 1873 lanserade E. Remington and Sons den första skrivmaskinen med QWERTY-skrivbord. Namnet QWERTY kommer från de sex första bokstäverna på den översta raden och QWERTY är det arrangemang av tangenter som än idag är vanligast bland de latinska språken. Arrangemanget kom till för att typarmarna i gamla skrivmaskiner inte skulle fastna i varandra – genom att placera vanligt förekommande bokstavskombinationer en bit ifrån varandra minskade risken för detta.
Skrivmaskiner kom att användas i över 100 år. Under 1970- och 1980-talet var det vanligt med elektriska skrivmaskiner, innan dessa ersattes av datorer på 1990-talet.
1870 började Skrivkulan säljas och Rasmus Malling-Hansens uppfinning räknas därför som den första kommersiellt tillgängliga skrivmaskinen. Groth & Co lämnade in patentet för Skrivkulan i Sverige 1870.
En av George Westinghouses betydande uppfinningar gällde tågsäkerheten och därmed tillväxten av järnvägsindustrin. Den viktigaste var det automatiska luftbromssystemet, vilket han fick patent på. För att kommersialisera sin uppfinning startade han företaget Westinghouse Air Brake Company 1869. Groth & Co bistod med patent i Sverige vad gällde förbättringar av järnvägsbromsen i mitten av 1870-talet.
Westinghouse Steam and Air Brakes, US Patent No 144,006
George Westinghouse var en amerikansk entreprenör och ingenjör som hade stor betydelse för järnvägens utveckling vad gäller säkerhet och prestanda. Det var då mycket vanligt med tågolyckor och urspårningar då man måste sätta bromsarna manuellt på varje vagn. För sina automatiska bromsar använde han sig av lufttrycksteknik. Westinghouse-systemet använde en kompressor på lokomotivet, en behållare och en speciell ventil på varje vagn, och ett enda rör som löpte längs tåget (med flexibla anslutningar) som både fyllde på behållarna och kontrollerade bromsarna, så att ingenjören kunde sätta och släppa bromsarna samtidigt på alla vagnar. Det är ett felsäkert system, eftersom varje brott eller frånkoppling i tågröret kommer att bromsa hela tåget. Patentet fick han 1873.
Groth & Co bistod med patent vad gällde förbättringar av järnvägsbromsen i mitten av 1870-talet i Sverige.
Förutom sin uppfinning av ett nytt bromssystem, utvecklade han också en apparat som kunde lyfta urspårade vagnar tillbaka på spåret, för vilken han fick sitt första patent. Likaså utvecklade han metoder för överföring av elkraft, manövrering av växlar samt signaler vid järnvägar. För dessa bildade han bolaget Union Switch & Signal 1881.
Under 1900-talets början ägde han flera företag i USA, fem i Kanada och fem i Europa. Vid tiden för hans bortgång hade han 361 patent. Westinghouse Air Brake Company ingår idag i WABCO, som expanderat inom kommersiell fordonsindustri. Union Switch & Signal är sedan 2019 en del av Hitachi Rail.
Fotografi av vår Patentjournal från 1878 med anteckningar om vårt arbete för George Westinghouse.
En av George Westinghouses betydande uppfinningar gällde tågsäkerheten och därmed tillväxten av järnvägsindustrin. Den viktigaste var det automatiska luftbromssystemet, vilket han fick patent på. För att kommersialisera sin uppfinning startade han företaget Westinghouse Air Brake Company 1869. Groth & Co bistod med patent i Sverige vad gällde förbättringar av järnvägsbromsen i mitten av 1870-talet.
Fyrtaktsmotorn uppfanns av Nikolaus Otto år 1876. Än idag är det den dominerande motorn i bilar, propellerdrivna flygplan, gräsklippare, mopeder och utombordsmotorer för båtar. Groth & Co lämnade in patentansökan för Ottomotorn i Sverige.
Fyrtaktsmotorn är idag den dominerande typen av motor i de flesta fordon. Men dess ursprung går hela vägen tillbaka till 1876 då den uppfanns av tyska ingenjören Nikolaus August Otto. Motorn var den första med intern förbränning i en kolvcylinder, där den brännbara gasblandningen antändes av en elektrisk gnista som kom från ett tändstift. Oblygt döpte Otto den nya motortypen efter sig själv till Ottomotorn.
Ottomotorn krönte flera års arbete för Nikolaus Otto. Han hade länge experimenterat med motorer tillsammans med kompanjonen Eugen Langen. Företaget N. A. Otto & Cie, som de grundade 1864, finns kvar än idag men nu under namnet Deutz AG. Där hade de utvecklat en motor som när den lanserades i maj 1867 hade en verkningsgrad på 11%, ett stort steg framåt i motorutvecklingen.
Fem år senare kom Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach till företaget. (Ja, det är herrarna bakom dagens Mercedes-Benz, som du också kan läsa om i vårt digitala museum.) Tillsammans med dem utvecklade Otto sin fyrtaktsmotor, som de tog patent på 1876. Groth & Co lämnade in patentansökan för Ottomotorn i Sverige. Till en början användes olika gaser men efterhand blev bensin blandad med luft det mest använda drivmedlet.
Ett exemplar av Ottomotorn köpt i England ca 1887
Ottos patent beskriver en fyrtaktsmotor, och Ottocykeln – en synonym för de fyra cyklerna i motorn som fungerar så här:
1. Ner ”insugstakten”: Bensin och luft sugs in i förbränningsrummetovanför kolven.
2. Upp ”kompressionstakten”: Kolven komprimerar blandningen.
3. Ner ”förbränningstakten”: Blandningen antänds med gnista från tändstift.
4. Upp ”avgastakten”: Släpper ut avgaserna från cylindern.
Idag kallas motorn ofta för tändstiftsmotor och avser både tvåtakts- och fyrtaktsmotorer som arbetar enligt Ottoprincipen. Fyrtaktsmotorns fördelar är lägre bränsleförbrukning, renare avgaser och en jämnare gång.
Ottomotorn var revolutionerande när den lanserades och har på många sätt lagt grunden för andra uppfinningar som vi idag ser som självklara; bilar, propellerdrivna flygplan, gräsklippare, mopeder och utombordsmotorer för båtar. Än idag är motorn den dominerande i de flesta motordrivna fordon där utvecklingen går framåt för att göra Ottomotorn mer miljövänlig, genom att hitta andra drivmedel än den traditionella bensinen, samt att göra den mer effektiv.
Fyrtaktsmotorn uppfanns av Nikolaus Otto år 1876. Än idag är det den dominerande motorn i bilar, propellerdrivna flygplan, gräsklippare, mopeder och utombordsmotorer för båtar. Groth & Co lämnade in patentansökan för Ottomotorn i Sverige.
Separatorn är en apparat som separerar två icke blandbara vätskor, som mjölk och grädde, genom en snabbt roterande centrifug. Gustaf de Lavals konstruktion från 1877 bidrog starkt till den svenska industrialiseringen vid förra sekelskiftet. Groth & Co lämnade in patentansökan som godkändes 1878.
Vid slutet av 1870-talet var Gustaf de Laval en ung och nyutexaminerad ingenjör som arbetade på Klosters bruk i Husby Socken i Falun. Men när han hörde att försök i Stockholm pågick för att mekanisera användande av centrifugalkraft för att skilja på mjölk och grädde, sa han upp sig och flyttade till huvudstaden. Det kan låta som ett litet problem att lösa – men grädden hade ett högt ekonomiskt värde, bland annat som råvara till smör. Ju enklare och fortare man kunde få fram grädde, desto större affärsmöjlighet skulle man få.
I Tyskland och Frankrike hade försök gjorts med mekaniska separeringsapparater, men utan större framgång. De krävde mycket kraft för att fungera och hade knappt bättre skumningsförmåga än när arbetet gjordes för hand.
I Stockholm tog de Laval kontakt med en tysk ingenjör som arbetat med tekniken. De Laval tyckte sig se vad de tidigare försöken misslyckats med – de hade inte kunnat separera de två vätskorna kontinuerligt. Men de Laval tyckte sig ha en lösning. Han testade sin uppfinning på Liljeholmens Stearinfabrik där det redan fanns en separator för skiljande av kallpressolja från stearin. Vid årsskiftet 1878 fanns sedan en variant av separator färdig som främst användes för att urskilja ammoniak ur stenkolstjära.
Samma år godkändes patentet för Separatorn som vår grundare L A Groth hade skrivit och lämnat in. I patentet kallas uppfinningen för ”Gräddafskiljaren, ”Gräddskummaren”, ”Centrifugal- Separatorn” för att till sist stanna i ”Separatorn” – från latinets separo som betyder särskilja eller avsöndra.
Med de Lavals separator kunde man enkelt, och med handkraft, snabbt skilja grädden från mjölken. När separatorn roterar med högt varvtal pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten. De Lavals separator hade en stor vev med en mycket hög utväxling till separatorbehållaren och två utloppsrör, ett rör för grädden och ett annat rör för den avfettade mjölken.
I januari 1879 visades de Lavals separator första gången upp publikt och väckte stort gensvar. Separatorn fick Konungens hederspris och mötets stora guldmedalj. Det var här, när hans separator visade sig hålla vad den lovade, som de Laval fick sitt riktiga genombrott som uppfinnare.
1883 grundade De Laval tillsammans med Oscar Lamm Jr företaget AB Separator, som snabbt kom att bli en av Sveriges främsta exportindustrier. Redan 1888 grundades De Laval Cream Separator Co. som dotterbolag i USA med säljkontor i New York och lokal fabrik i Poughkeepsie. Under 1880-talet nådde separatorn också fram till det framväxande jordbrukslandet Australien.
Vårt samarbete med de Laval och hans företag kom att fortgå i många decennier. I våra arkiv har vi korrespondens och patent för både det svenska och amerikanska bolaget.
Brev till Gustaf de Laval från vår dåvarande VD John Edberg, 1906
Under sin livstid fick de Laval 93 svenska patent beviljade och han startade 37 företag. De Laval var en av 1800-talets mest produktiva svenska uppfinnare och på hans minnessten står det: ”De höga hastigheternas man.”
Dagens Alfa Laval bygger vidare på de Lavals grundidé och tillverkar sofistikerade produkter inom olika områden av separering, men även inom värmeöverföring och flödeshantering.
Separatorn är en apparat som separerar två icke blandbara vätskor, som mjölk och grädde, genom en snabbt roterande centrifug. Gustaf de Lavals konstruktion från 1877 bidrog starkt till den svenska industrialiseringen vid förra sekelskiftet. Groth & Co lämnade in patentansökan som godkändes 1878.
Alfred Nobel var en svensk kemist och ingenjör som kom att bli mest känd för dynamiten och Nobelpriset. Groth & Co var den patentbyrå som lämnade in Nobels patent för Extra Dynamit redan 1879, och än idag pryder fullmakten en av väggarna på vårt huvudkontor.
Alfred Nobel i ung ålder
Alfred Nobel föddes i Stockholm 1833. Hans pappa Immanuel hade en mekanikverkstad som gick i konkurs, vilket gjorde att familjen Nobel tvingades flytta utomlands. 1842 hamnade de i S:t Petersburg där Immanuel satte upp en fabrik som tillverkade sprängmedel och som blev väldigt framgångsrik i mitten på 1850-talet. Det var på plats i S:t Petersburg som Alfred Nobel fick sina första patent 1857 och 1859.
Hemma i Sverige igen började Alfred Nobel experimentera med sprängmedel och i synnerhet nitroglycerin. Genom att blanda nitroglycerin med bland annat kiselgur uppfann han dynamiten 1866. Dynamitens största fördel var att den gick att transportera säkert. Trots att nitroglycerin är mycket stötkänsligt detonerade inte dynamiten vid transport eller oöm hantering. Nobel fortsatte att utveckla sin dynamit vilket senare ledde fram till Extra Dynamit som patenterades 1879. Uppfinningen var epokgörande framförallt för bergsprängningen, men den möjliggjorde till exempel också stora tunnelarbeten och undervattenssprängningar. På så sätt kom dynamiten att spela en stor roll i industrialiseringen och den tekniska utvecklingen i slutet av 1800-talet.
Fullmakt till Groth & Co gällande Extra Dynamit, undertecknad av Alfred Nobel
För ett antal decennier sedan hittade vi på Groth & Co en fullmakt från 1879 gällande patentansökan för ”Extra Dynamit” som Nobel kallade uppfinningen. Fullmakten var utställd på oss och var undertecknad av Alfred Nobel i Paris. Idag återfinns en kopia av fullmakten inramad för beskådan på vårt kontor i Stockholm. I ett av våra konferensrum står också ett bord som familjen Nobel hade i sitt boende i S.t Petersburg. Vi kan också se i våra journaler från den tiden att vi assisterade Alfred Nobel med ytterligare fem patentansökningar.
Med dynamiten som framgångsrik produkt började Nobel bygga upp ett internationellt företag. Han anlade fabriker i de flesta europeiska länder och i Nordamerika. Men han intresserade sig också för industrier inom andra branscher och grundade under sin tid ett 30-tal företag över hela världen. Alla dessa företag och fabriker ledde till att Nobel bodde på många platser och reste mycket. Han kom därför att kallas ”Europas rikaste vagabond” – han var en av världens rikaste personer på den tiden. Alfred Nobel fick ca 350 patent beviljade under sin livstid och han stod för ca 30 procent av alla patent från Sverige vid denna tid.
Vår patentjournal från 1879, uppslagen på sidan om Extra Dynamit
Den 10 december 1896 avled Alfred Nobel i sitt hem i San Remo i Italien, 63 år gammal. Efter sig lämnade han ett globalt imperium och ett kortfattat handskrivet testamente. I testamentet framgick det att Nobel donerat större delen av sina tillgångar till ”en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”. I testamentet framgick det att räntan skulle delas i fem delar och belöna skickliga individer inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete. Med anledning av testamentet bildades Nobelstiftelsen år 1900, som varje år sedan 1901 delar ut Nobelpriset på Alfred Nobels dödsdag, den 10 december.
Alfred Nobel var en svensk kemist och ingenjör som kom att bli mest känd för dynamiten och Nobelpriset. Groth & Co var den patentbyrå som lämnade in Nobels patent för Extra Dynamit redan 1879, och än idag pryder fullmakten en av väggarna på vårt huvudkontor.
Thomas Alva Edison kallas ofta glödlampans fader, då han utifrån befintliga idéer på ämnet fick patent på den första kommersiellt användbara glödlampan 1880. Edison var en uppfinnare av rang och sägs ha över 1300 patenterade uppfinningar på sin meritlista. Groth & Co började arbeta med Edison redan 1869.
Thomas Alva Edison vid sin fonograf
Thomas Alva Edison föddes den 11 februari 1847 och kom att bli en av de största uppfinnarna genom tiderna. Han inledde sin karriär som telegrafist men kom senare att bli uppfinnare inom områdena elproduktion, masskommunikation, ljudinspelning och rörliga bilder. Hans första patent godkändes i juni 1869 och avsåg en elektrisk röstningsmaskin. Bland hans mer kända uppfinningar finns till exempel fonografen och filmkameran. Men Edison var också en skicklig affärsman och räknas som en av de första att tillämpa massproduktion på sina uppfinningar. Han sägs också vara den första att inrätta ett industriellt forskningslaboratorium.
Den produkt som Edison har kommit att förknippas mest med är glödlampan. Många hade försökt skapa en bra glödlampa före Edison, till exempel Humphry Davy redan 1802. Problemet med Davys lampa var att den inte lyste tillräckligt ljust eller tillräckligt länge. Men den kom att vara betydande för forskningen. Under 1800-talet arbetade många uppfinnare på olika tekniker för att skapa en bättre glödlampa – många av dessa demonstrerades och några patenterades. Det finns därför många som har bidragit till glödlampan.
Britten Joseph Swan var en av de som, förutom Edison, lyckades bäst. Swan hade demonstrerat fungerande lampor sedan 1860, och 1879 presenterade han en lampa som kunde lysa i 40 timmar. Men Swans lampor var byggda med en glödande kolstav som krävde stora mängder ström för att lysa. Lamporna ansågs därför inte vara kommersiellt tillämpbara. 1880 introducerade Swan förbättringar på sin lampa och den kom sedan att börja installeras i hem och andra byggnader i England. 1881 blev Savoy Theatre i London världens första offentliga byggnad att bli helt upplyst av elektriska ljuskällor.
Den glödlampa som Edison demonstrerade 1879
På andra sidan Atlanten hade Edison 1876 etablerat ett forskningslabb i Menlo Park, New Jersey. I labbet började han några år senare försök med att vidareutveckla glödlampan och hela system för elektrisk belysning. 1878 ansökte han om sitt första patent inom området – ”Improvement In Electric Lights”.
Den 22 oktober 1879 genomförde Edison det första framgångsrika testet av sin glödlampa – en lampa med kolfilament som lyste i drygt 13 timmar. Edisons val av material, ett kolfilament, i kombination med överlägsna metoder för att skapa ett vakuum, gjorde lampan mer effektiv än sina föregångare. Edisons lampa räknas därför som den första kommersiellt praktiska glödlampan. Senare samma år ansökte Edison om patent i USA och patentet godkändes 27 januari 1880. Glödlampan visades upp för allmänheten för första gången på nyårsafton 1879, varpå Edison lär ha sagt: “We will make electricity so cheap that only the rich will burn candles”.
Vi på Groth & Co började assistera Edison med inlämning av patent i Sverige från starten 1869 – varav en patentansökan var för Edisons glödlampa.
Fotografi av vår patentjournal från 1878 med anteckningar om vårt arbete för Edison
Edison vidareutvecklade glödlampan ytterligare. Genom att byta material på glödtråden och förbättra metoden för vakuum kunde han senare presentera en lampa som lyste i 800-1000 timmar. Dessa lampor började han massproducera 1882 och de såldes under nästan trettio år.
För att kommersialisera sin glödlampa hade Edison redan 1878 grundat företaget Edison Electric Light Company i New York. Företaget kom 1882 att byta namn till General Electric efter en sammanslagning med Thomson-Houston Electric Company. Idag är företaget mest känt som GE och är ett av världens största företag.
I över hundra år var glödlampan mycket lik Edisons modell och byggde på samma grundläggande idé att isolera ett filament från syre och passera elektrisk ström genom det för att producera ljus. Efter år 2000 har glödlampan dock börjat fasas ut globalt. Brasilien och Venezuela var de första länderna som påbörjade utfasning 2005, USA följde efter 2007 och i december 2008 beslöt EU att glödlampan skulle fasas ut före 2013.
Edison avled i diabetes 1931. Han kom att bli ihågkommen som en av de största uppfinnarna genom tiderna och lär ha legat bakom över 1300 patent. Samhället i New Jersey där Edison hade sitt laboratorium har döpts om till Edison i hans ära. Där bor idag ca 100.000 invånare.
Thomas Alva Edison kallas ofta glödlampans fader, då han utifrån befintliga idéer på ämnet fick patent på den första kommersiellt användbara glödlampan 1880. Edison var en uppfinnare av rang och sägs ha över 1300 patenterade uppfinningar på sin meritlista. Groth & Co började arbeta med Edison redan 1869.
Lars Magnus Ericssons förbättringar av telefonen ledde till ett klarare och bättre ljud genom den så kallade spiralmikrofonen där membranet i luren kunde justeras. Groth & Co lämnade in patentansökan för Ericssons uppfinning den 12 januari 1881 och som sedan godkändes den 18 mars 1881.
Lars Magnus Ericsson föddes i Värmland den 5 maj 1846. Som 21-åring flyttade han till Stockholm 1867 där han tog anställning på Öller & Co:s telegrafverkstad. Efter en studieresa med statligt resestipendium till Tyskland och Schweiz återvände han till Stockholm och startade en egen mekanisk verkstad 1876 som skulle ägna sig åt tillverkning och reparation av elektriska svagströmsapparater.
Ericssons väggtelefon 1881, Tomas Söderbloms Telemuseum
1876 var också året då Graham Bell tagit patent på telefonen i USA. Bells telefoner fann sin väg till Sverige och ganska snart fick Ericsson in telefoner att reparera i sin verkstad. Lars Magnus började importera och sälja telefoner – samtidigt som han tillverkade egna och experimenterade med förbättringar. Han tyckte att Bells telefoner var klumpiga och lätt gick sönder. Bell hade tagit patent på sin telefon i de flesta länder – men inte i Norden. Ericsson såg till att utnyttja detta. Hans telefoner var både bättre och billigare än Bells och ganska snart kom den första utlandsbeställningen från Bergen i Norge. Lars Magnus Ericssons fru Hilda var med och utvecklade företaget och tillsammans hjälptes de åt med provning av telefonapparater och andra instrument som tillverkades. Hilda lindade också spolar för elektriska apparater och telefoner.
LM Ericsson tog sitt första patent 1881 i både Sverige och Norge när han tillverkade den första kompletta svenska telefonen. Patentet avsåg förbättringar som bland annat såg till att ljudet i telefonen blev bättre så att rösterna hördes klarare.
Förväntningarna på Ericssons nya telefon var höga. I ett svar till Skånska Cementbolaget 15 december 1880 skrev Ericsson att: ”S.K. mikrofontelefoner äro under arbete. Dessa gifva ett renare och tydligare artikulerat ljud men ställer sig per station något högre i pris och torde derjemte vara något kinkigare med afvseende å skötseln”.
Men priset avskräckte inte de blivande kunderna och sju telefoner var redan förbeställda.
Den 8:e januari 1881 kände sig Ericsson nöjd med utvecklingen av mikrofonen och gav Ingenjör Oskar Annell, dåvarande ägare av Skandinaviska Patent- och Agentur-Byrån L. A. Groth & C:o, fullmakt att söka svenskt patent på sin uppfinning. Kvittensen visar att arvodet för uppdraget var 50 kronor.
Patentet avsåg spiralmikrofonen, en förbättring av Blakes mikrofon med hus i mässing istället för en trälåda. Blakes mikrofon fungerade på samma sätt, båda använde kol- och platinaelektroder, däremot använde Ericsson två elektroder kopplade i serie medan Blake hade en. Det var också designen som skilde dem åt. Amerikanen Francis Blake uppfann 1877 en kolmikrofon vilken han patenterade innan Thomas Edison uppfann en liknande mikrofon. Blake anlitades av och arbetade hos Alexander Graham Bell.
L. A. Groth & Co:s patentansökan inkom till kommerskollegium den 12 januari 1881 och patentets beskrivning visar också på att det är förbättringar av telefoner som har gjorts: ”Dessa förbättringar består i huvudsakligen uti afvsändarens [mikrofonens] konstruktion, samt uti de särskilda delarnes anordning på apparaten.” Men i synnerhet gällde patentet den spiralformade mikrofonen. Patentet beviljades 18 mars 1881 enligt patentbrev och kungjordes i industritidningen Norden.
Från då Ericsson startade i en liten lokal i ett gårdshus på Drottninggatan 15 expanderade verksamheten snabbt. Vid tiden när Lars Magnus Ericsson anlitade Groth & Co hade han kontoret på Norrmalmsgatan 5, nuvarande Biblioteksgatan. Senare lät Ericsson bygga en egen fastighet med adress Tulegatan 5 i Vasastan, Stockholm.
Lars Magnus och hans hustru Hilda drog sig tillbaka 1903, men inte förrän de hade lagt grunden till det världsledande telekombolaget som det har vuxit till. Ericsson är idag en av världens största tillverkare av utrustning för att bygga nätverk för mobil kommunikation.
Vi är stolta över att än idag ha Ericsson som kund.
Fotografi av vår patentjournal från 1881 med anteckningar om vårt arbete för LM Ericsson
Huvudbild: Lars Magnus Ericsson med hustrun Hilda med teletekniska apparater på Tulegatan, 1885. Från Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Lars Magnus Ericssons förbättringar av telefonen ledde till ett klarare och bättre ljud genom den så kallade spiralmikrofonen där membranet i luren kunde justeras. Groth & Co lämnade in patentansökan för Ericssons uppfinning den 12 januari 1881 och som sedan godkändes den 18 mars 1881.
Den tyska ingenjören Rudolf Diesel uppfann år 1892 en motor som fick hans efternamn. Dieselmotorn används idag framför allt där det ställs krav på att ge hög effekt på lågt varvtal och sitter därför ofta i lastbilar, bussar, fartyg och jordbruksmaskiner. Groth & Co lämnade in patentansökan för Dieselmotorn i Sverige.
Dieselmotorn är en förbränningsmotor, konstruerad med principen för en kolvmotor, där bränslet tillsätts i kompressionsfasens slutskede, till skillnad från exempelvis Ottomotorn.
Rudolf Diesel 1883
Rudolf Diesel (1858-1913) var något av ett underbarn inom naturvetenskap och teknik, med en särskild förkärlek för motorer. På Industriutställningen i Paris 1867 fascinerades han av den bensindrivna Ottomotorn. Efter avslutade studier började Diesel att utveckla en kompakt förbränningsmotor som drevs med flytande bränsle. Men de teorier han lärt sig i skolan visade sig snabbt förlegade. Han formulerade istället en banbrytande teori som gick ut på att höja motorns temperatur extremt snabbt med hjälp av mycket högt tryck.
Dieselmotor från 1906
Men det var bara svårt att hitta finansiering för att testa idén i praktiken. Efter flera avslag från finansiärer kom han i kontakt med de tyska bolagen FriedKrupp och Maschinenfabrik Augsburg som vågade satsa på produkten. Tillsammans med dem började Diesel utveckla den första dieselmotorn. Processen var inte helt utan missöden. Det första försöket i augusti 1893 slutade i en rejäl explosion. Det tog ytterligare fem månader och en del justeringar innan motorn gick för första gången – i en hel minut. Först i maj 1895 gick motorn jämnt och regelbundet, och presterade då hela 23 hästkrafter. Och 1897 hade man till sist en motor som arbetade dubbelt så effektivt som alla andra förbränningsmotorer och hela fyra gånger starkare än de samtida ångmotorerna.
Men redan 1892 – alltså fem år innan den var färdigtestad och ett år innan Diesel började utvecklingsarbetet – lämnade Groth & Co in patentansökan i Sverige för Dieselmotorn.
I Sverige intresserade sig industrialisterna K. A. och Marcus Wallenberg tidigt för Diesels tekniska projekt och beslöt att förvärva den svenska tillverkningsrätten av dieselmotorer. I februari 1898 slöts ett svenskt avtal och några månader senare grundlades AB Diesels Motorer. Till VD utsågs ingenjören John Schmidt som tidigare varit anställd vid AB de Lavals Ångturbin och en etablering gjordes i Sickla. Efter ett år hade man tillsammans med AB Atlas Verkstäder åstadkommit en dieselmotor om 20 hästkrafter som tycktes tekniskt funktionsduglig och 1901 kunde man presentera den första helt svenska dieselmotorn. I teknikhistorien betraktas småmotorerna från Sickla, med låg vikt i förhållande till effekten och låg bränsleförbrukning som ett av de väsentliga bidragen till dieselteknikens utveckling. Att få ut motorn till kunder blev dock inte lätt. Endast några närstående industriföretag visade intresse och det dröjde en bit in på 1900-talet innan det egentliga genombrottet kom.
Tack vare driftig ledning och hängivna tekniker kom dock det småskaliga svenska företaget att bli internationellt betydande för insatser inom utvecklingsprocessen. Idag känner vi det som det svenska världsföretaget Atlas Copco.
Dieselmotor i tåg, 1949
Dieselmotorn kunde köras på billigare bränslen men den var större och tyngre än konkurrenterna och blev därför populär i stora fordon som tåg, lastbilar och fartyg Senare kom den även att bli vanlig i personbilar. Idag används dieselmotorn framför allt där det ställs krav på att ge hög effekt på lågt varvtal och återfinns därför ofta i lastbilar, bussar, fartyg, och jordbruksmaskiner. Men tack var sin bränsleeffektivitet har dieselmotorn sedan 1990-talet även fått en allt större användning inom personbilar.
Som kuriosa kan nämnas att dieselmotorn förmodligen är den enda motorn som gett namn åt ett drivmedel: dieselolja som framställs från petroleum och är en blandning av olika kolväten.
Den tyska ingenjören Rudolf Diesel uppfann år 1892 en motor som fick hans efternamn. Dieselmotorn används idag framför allt där det ställs krav på att ge hög effekt på lågt varvtal och sitter därför ofta i lastbilar, bussar, fartyg och jordbruksmaskiner. Groth & Co lämnade in patentansökan för Dieselmotorn i Sverige.
1892 konstruerades det första sotfria fotogenköket som fick namnet Primus®. F. W. Lindqvists konstruktion revolutionerade möjligheterna att koka, värma och lysa på resande fot. Groth & Co lämnade in många patentansökningar under en lång tid för företaget Primus, bland annat för det allra första stormköket.
I en liten smedja i centrala Stockholm skapade Frans Wilhelm Lindqvist 1892 världens första sotfria fotogenspis. Lindqvist slog sig ihop med Johan Victor Svenson och startade ett företag kring innovationen. Eftersom köket var den första av sitt slag valde de att kalla företaget Primus, som betyder först. Primusköket kom att vara en del av utrustningen på flera första expeditioner. Bland annat när Roald Amundsen blev den första människan att nå Sydpolen 1911, och när Tenzing Norgay och Edmund Hillary blev först med att nå Mount Everests topp 1953. Salomon August Andrée använde också Primusköket när han försökte nå Nordpolen i luftballong redan 1897. Förutom fotogenkök, tillverkade Primus även blåslampor och fotogenlampor.
Vi på Groth & Co lämnade in patentansökan för Primusköket, men vårt samarbete med Primus kom att fortsätta flera decennier in på 1900-talet med många fler patentansökningar för företaget. Vi lämnade också in flertalet varumärkesansökningar för företaget, bland annat en för just Primus® 1906.
Vi kom att fortsätta vårt samarbete med J. V. Svenson även inom andra verksamheter än Primus. Redan 1898 startade Svenson en automobilfabrik i Nacka. Men 1907 började han istället tillverka fotogenmotorer i fabriken, baserat på Primus teknik, under namnet Avance®. Motorn blev en stor framgång och ca 3000 svenska fartyg utrustades med motorn. Vi registrerade ett antal varumärken för AB J.V. Svensons Motorfabrik, bland annat Avance.
Idag, över 125 år senare, tillverkar Primus fortfarande kök för friluftsentusiaster. Företaget ingår i koncernen Fenix Outdoor tillsammans med Fjällräven, Naturkompaniet, Tierra, Brunton, Inc. och Hanwag.
1892 konstruerades det första sotfria fotogenköket som fick namnet Primus®. F. W. Lindqvists konstruktion revolutionerade möjligheterna att koka, värma och lysa på resande fot. Groth & Co lämnade in många patentansökningar under en lång tid för företaget Primus, bland annat för det allra första stormköket.
Skiftnyckeln var en revolutionerande uppfinning som har sett ut på samma sätt i över 100 år. En nyckel med en rörlig och en fast käft kunde då, och kan fortfarande, ersätta ett stort antal verktyg i olika storlekar. Groth & Co lämnade in patentansökan för JP Johansson och som godkändes den 11 maj 1892.
Johan Petter ”JP” Johansson föddes den 12 december 1853 i Södra Härene socken i nuvarande Vårgårda kommun. Johansson arbetade tidigt som vallare och rallare, men började efter avslutad militärtjänst att arbeta på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. På Munktells skapade Johansson 1883 sin första uppfinning, en smörjkopp, som Munktells sökte patent för.
1886 flyttade Johansson till Enköping och startade det egna företaget Enköpings Mekaniska Verkstad. Där uppfann han först rörtången som patenterades 1888. Kort därefter uppfann Johansson verktyget som han har blivit mest känd för – skiftnyckeln, eller ”skrufnyckel” som den kallades från början. Skiftnyckeln patenterades första gången 1891 men fick genom ett nytt patent 1892 den grundform som utmärker skiftnycklar än idag. Det var Groth & Co som skrev och lämnade in patentansökan för skiftnyckeln – det svenska patentet nr 4066 avseende Ställbar skrufnyckel från 1892.
Samma år slöt Johansson avtal med affärsmannen Berndt August Hjorth. Genom hans företag B. A. Hjorth & Co såldes skiftnyckeln över hela världen. Succén var omedelbar, tack vare skiftnyckeln slapp dåtidens (och nutidens!) hantverkare bära med sig en tung uppsättning av många fasta nycklar. Efterfrågan ökade snabbt och verkstaden byggdes därför ut. 1916 sålde Johansson Enköpings Mekaniska Verkstad till Hjort och verksamheten blev en del av B. A. Hjort & Co. 1954 bytte företaget namn till Bahco. Johansson gick bort strax före sin 90-årsdag, i augusti 1943. Men skiftnyckeln och Bahco lever kvar.
En annan del av Bahco med långa anor är dess logotyp. 1862 grundade Göran Fredrik Göransson Högbo Stål & Jernwerks AB. Företaget producerade högkvalitativt stål som bland annat användes av Enköpings Mekaniska Verkstad för att tillverka skiftnyckeln. Av stålet började Göransson själv tillverka sågblad 1886 som han märkte med en logotyp bestående av en fisk och en krok, och denna logptyp pryder än idag Bahcos verktyg.
Bahco® är idag ett varumärke för 7000 olika handverktyg och del av den globala koncernen SNA Europe. Sedan starten har företaget hunnit tillverka över 100 miljoner skiftnycklar. Med undantag för en period på 1990-talet då Bahco ägdes av Sandvik, har företaget varit vår kund sedan det första patentet 1891 – i närmare 130 år.
Idag hanterar vi närmare 1500 aktiva immaterialrättsärenden för SNA Europe – inklusive ca 400 patent, 200 designskydd och 800 varumärken. Bland vårt senaste arbete för företaget finns bland annat varumärkesansökningar globalt för en justering i den klassiska logotypen från 1886.
Skiftnyckeln var en revolutionerande uppfinning som har sett ut på samma sätt i över 100 år. En nyckel med en rörlig och en fast käft kunde då, och kan fortfarande, ersätta ett stort antal verktyg i olika storlekar. Groth & Co lämnade in patentansökan för JP Johansson och som godkändes den 11 maj 1892.
Jönköpings Tändsticksfabriks AB grundades 1857 och kom att inta en världsledande ställning i tillverkningen av den då nya säkerhetständstickan. Företaget förvärvades av Ivar Kreuger 1917 när han grundade Svenska Tändsticks AB, som senare blev Swedish Match AB. Redan från 1898 hanterade Groth & Co en rad olika varumärken för företaget.
Utvecklingen av tändstickan har gått igenom många faser. De första stickorna, ”fosfortändstickan”, innehöll gul fosfor, en giftig kemikalie som lätt kunde självantända i kontakt med luft. För att förbättra stickan blandade man in svavel och som måste strykas mot något föremål så den antändes. Man upptäckte senare att det var bättre att använda röd fosfor. 1844 utvecklade Gustaf Erik Pasch säkerhetständstickan med röd fosfor i plånet på utsidan av asken. Nu var stickan varken giftig eller kunde självantända. Detta tog han patent på och som gällde i endast åtta år. Det var bröderna Carl och Johan Lundström som vidareutvecklade säkerhetständstickan och tillverkningen skedde i Jönköping. Jönköpings Tändsticksfabrik kom från cirka 1860 att inta en ledande ställning i världen under många år vad gäller produktion och försäljning av säkerhetständstickor.
Den kände ingenjören och finansmannen Ivar Kreuger, även kallad Tändstickskungen, tog 1917 över alla svenska tändsticksfabriker och skapade ett enda bolag, Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Vid tiden omkring 1930 hade hans bolag 60% av världens tändsticksproduktion. Efter förvärv och förändringar i ägandestrukturen skapades Swedish Match vilket börsnoterades 1996.
Dagens tändstickor tillverkas i asp som är hållbart och brinner med jämn låga. Askarna hade till en början endast en fabriksstämpel, men blev med tiden mer dekorativa. Det mest avbildade konstverket i världen är ”Solstickepojken” av Einar Nerman. Solstickan började säljas 1936 till förmån för handikappade, barn och gamla. Över 100 miljoner kronor har samlats in.
Jönköpings Tändsticksfabriks AB grundades 1857 och kom att inta en världsledande ställning i tillverkningen av den då nya säkerhetständstickan. Företaget förvärvades av Ivar Kreuger 1917 när han grundade Svenska Tändsticks AB, som senare blev Swedish Match AB. Redan från 1898 hanterade Groth & Co en rad olika varumärken för företaget.
Masugnen är en central del inom den svenska stålindustrin. Historiskt sett användes kol för att elda i ugnen och smälta järnmalmen. Men 1900 började Gysinge Bruk använda en elektriskt uppvärmd masugn och blev därmed först i världen att i praktisk drift framställa stål på detta sätt. Groth & Co assisterade med den internationella patenteringen av denna innovation.
I en masugn smälts järnmalmen genom hög temperatur och gjuts till tackjärn samtidigt som slagg separeras. Den första kända masugnen i Sverige är från 1100-talet och finns i Olsbenning i norra Västmanland. Den vanligaste energikällan för masugnar var fram till 1940-talet träkol. Idag används koks.
Fredrik Adolf Kjellin
1899 inledde ingenjören Fredrik Adolf Kjellin försök med att framställa stål i elektriskt uppvärmda ugnar. Året därefter togs den första ugnen i drift, vilket resulterade i att Gysinge Bruk blev först i världen att i praktisk drift framställa stål med elektrisk induktionsugn, så kallat elektrostål. Den första driftdugliga transformatorugnen kunde lastas med 80 kilo råämne och drog en effekt av 78 kilowatt, energiförbrukningen var väldigt stor, cirka 7 000 kilowattimmar per ton.
Patentansökningarna skrevs och lämnades in av John Edberg som ägde och drev Groth & Co från 1880 fram till sin död 1935.
Gysinge Bruk ligger i Gysinge i Sandvikens kommun på gränsen mellan Gästrikland och Uppland. Bruket, som grundades 1668, tilläts då anlägga en masugn. Sedermera fick bruket även malmbrytningsrätt i Dannemora gruvor och kom under 1800-talet att vara ett av de ledande järnbruken i Sverige.
1905 övergick bruket i Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags (nuvarande Stora Enso) ägo för att en kort tid senare läggas ned. Gysinge Bruk ägdes tidigare av Sandvikens kommun men såldes 2009 till privata aktörer.
Masugnen är en central del inom den svenska stålindustrin. Historiskt sett användes kol för att elda i ugnen och smälta järnmalmen. Men 1900 började Gysinge Bruk använda en elektriskt uppvärmd masugn och blev därmed först i världen att i praktisk drift framställa stål på detta sätt. Groth & Co assisterade med den internationella patenteringen av denna innovation.
Den svenska tandkrämen Stomatol® uppfanns år 1895, fast då som ett medel att gurgla vid behandling av svalgsjukdomar. För Stockholmare är tandkrämen kanske mest känd för den klassiska reklamskylten som har suttit vid Slussen i över hundra år. Groth & Co lämnade in varumärkesansökan för Stomatol redan år 1900.
Det var 1895 som tandläkaren Albin Lenhardtson uppfann ett antiseptiskt medel att gurgla för att råda bot på svalgsjukdomar. Några år senare kom tandkrämen till och Stomatol är därmed Sveriges första tandkräm. Vi skickade in ansökan om varumärket Stomatol redan 1900 och det är därmed ett av Sveriges äldsta varumärken som fortfarande används. Sverige fick sin första varumärkeslag 1884.
Stomatol blev snabbt en succé och under en period på 1900-talet dominerade märket marknaden för tandkräm i Sverige. Namnet Stomatol kommer från grekiskans stoma för mun och latinets oleum för olja.
För Stockholmare är Stomatol kanske mest känd för reklamskylten vid Slussen. Skylten sattes upp den 22 november 1909 och är Sveriges första och äldsta rörliga ljusreklam. Konstnären och uppfinnaren Mauritz Larsson konstruerade skylten som består av 1361 stycken glödlampor i färgerna rött, gult och vitt. Från början var skylten placerad på Katarinahissen, men 1933 revs den dåvarande hissen och skylten flyttades till ett hustak på Klevgränd 1B, alldeles bredvid, där den sitter än idag.
Dåvarande Katarinahissen i Stockholm 1930 med reklamskylt för Stomatol
Fotografi av reklamskylten 2013. Foto: Tommie Hansen
Den svenska tandkrämen Stomatol® uppfanns år 1895, fast då som ett medel att gurgla vid behandling av svalgsjukdomar. För Stockholmare är tandkrämen kanske mest känd för den klassiska reklamskylten som har suttit vid Slussen i över hundra år. Groth & Co lämnade in varumärkesansökan för Stomatol redan år 1900.
Mercedes-Benz® är en välkänd tysk biltillverkare med anor från 1884. Namnet Mercedes® kom till 1900 då en österrikisk affärsman specialbeställde 36 bilar av dåvarande företaget Daimler-Motoren-Gesellschaft som han döpte efter sin dotter. 1915 hjälpte vi på Groth & Co till med att registrera varumärket Mercédès® i Sverige.
Gottlieb Daimler och kollegan Wilhelm Maybach hade arbetat tillsammans med Nikolaus Otto och studerat hans fyrtaktsmotor, Ottomotorn (som du också kan läsa om i vårt digitala museum). 1884 lyckades Daimler och Maybach konstruera en förbränningsmotor som drevs av endast bensin. Motorn var dessutom mindre och lättare än tidigare versioner och kunde därför monteras i bilar. Med motorn som utgångspunkt och tillsammans med ytterligare två affärspartner, Max Duttenhofer och Wilhelm Lorenz, grundades företaget Daimler-Motoren-Gesellschaft (DMG) 1890.
Parallellt med detta jobbade Carl Benz på en tvåtaktsmotor till bilar med en gasmotor som utgångspunkt. I oktober 1883 grundar han tillsammans med Max Rose och Friedrich Wilhelm Eßlinger företaget ”Benz & Cie. Rheinische Gasmotoren-Fabrik Mannheim” (senare bara Benz & Cie) och lanserade tvåtaktsmotorn ”System Benz”.
Under 1880-talet gick utvecklingen fort för konkurrenterna Daimler och Benz – efter att den första bilmotorn konstruerades (Daimler) så presenterades kort därefter världens första motorcykel (Daimler) och världens första bil (Benz). Under 1890-talet följde sedan världens första buss med bensinmotor (Benz) och världens första lastbil (Daimler).
Emil Jellinek var en österrikisk affärsman som 1900 specialbeställde 36 bilar av DMG och döpte dem efter sin dotter Mercédès Jellinek. Redan 1899 hade Jellinek kört en biltävling i Nice under pseudonymen ”Monsieur Mercédès”, och bilarna med dotterns namn kom att vinna en rad racingtävlingar i början av 1900-talet. DMG ansökte om varumärkesregistrering för Mercédès för första gången 1901, och samma år konstruerade Maybach den första Mercédès-bilen för DMG. Vi lämnade in varumärkesansökan för Mercédès i Sverige 1915.
Vänster: Mercedes racer ca 1910-1915. Höger: Annan bil från Mercedes ca 1914-1915.
Även om varumärket registrerades 1901 så fattades det initialt en logotyp. Det dröjde till 1909 innan DMG ansökte om varumärkesskydd för den numera ikoniska logotypen. Från 1910 finns stjärnan i relief på bilarnas kylare. Idag är den treuddiga stjärnan i en cirkel och är en av världens tio mest igenkända logotyper.
Tiden runt världskrigen präglades av svag ekonomi i Europa och många biltillverkare gick under. Även DMG och Benz & Cie tvingades till effektiviseringsåtgärder. Tillsammans bildade de två konkurrenterna en intresseorganisation 1924 för att samordna tillverkning och försäljning. Kort därefter, 1926, gick företagen samman och bildade Daimler-Benz AG. I det nya företaget lanserade de tidigare konkurrenterna de första bilmodellerna under namnet Mercedes-Benz. Bilarna bar stjärnan som logotyp. Samma stjärna som än idag pryder bilar av märket Mercedes-Benz.
Idag är Mercedes-Benz ett av världens 15 mest värdefulla varumärken – värderat till 44 miljarder dollar.
Mercedes-Benz® är en välkänd tysk biltillverkare med anor från 1884. Namnet Mercedes® kom till 1900 då en österrikisk affärsman specialbeställde 36 bilar av dåvarande företaget Daimler-Motoren-Gesellschaft som han döpte efter sin dotter. 1915 hjälpte vi på Groth & Co till med att registrera varumärket Mercédès® i Sverige.
Den automatiska telefonväxeln revolutionerade telefonanvändandet på sin tid. Genom den kunde en telefonanvändare ringa till en annan utan att behöva hjälp av växeloperatör. Tekniken fick sitt genomslag i Sverige på 1920-talet, och under den perioden lämnade Groth & Co in ett tiotal patent kring den automatiska telefonväxeln för Automatic Electric Company.
Många tvistar om vem som egentligen uppfann telefonen. Alexander Graham Bell fick patentet på en telefon 1876 och är den som de flesta ger äran för uppfinningen. Men bland kandidaterna nämns ofta också Antonio Meucci som konstruerade sin första telefon omkring 1849 och ansökte om patent på sin ”teletrofono” 1871. Även Charles Bourseul, Innocenzo Manzetti, Johann Philipp Reis och Elisha Gray brukar nämnas som potentiella uppfinnare. Svenske Lars Magnus Ericsson uppfann den första bordstelefonen med handmikrotelefon 1892 – kallad Taxen på grund av sitt utseende.
Telefon Peter Häll,1925
De tidiga telefonerna fungerade så att den som ville ringa påkallade uppmärksamheten hos en växeloperatör eller telefonist. Detta gjordes oftast genom att veva en vev på telefonen som alstrade växelström och fick en ringklocka att ringa i en telefonväxel. Hos växeloperatören begärde man sedan att få kontakt med ett telefonnummer och operatören kopplade då samtalet genom att mekaniskt koppla ihop den som ringer med den som ska bli uppringd. När samtalet var avslutat la båda parter tillbaka lurarna i deras viloläge, och den som ringde vevade på veven igen. Då fick växeloperatören en slutsignal och bröt förbindelsen.
Den automatiska telefonväxeln, och den tillhörande fingerskivan, kom sedan att revolutionera telefonanvändandet. Fingerskivan är en amerikansk uppfinning från 1896 som skickade olika impulser för olika siffror genom att göra avbrott i likström som levererades av telefonstationens centralbatteri. Dessa impulser styrde sedan den automatiska telefonväxeln som kopplade samtalen. På så sätt behövdes inte längre växeloperatörerna som manuellt kopplade samtalen.
Amerikansk annons från 1910 som förklarar hur man ringer fjärrsamtal med fingerskiva
I USA infördes automatiseringen kring 1900, i Europa kring 1910 och i Sverige dröjde det till 1920-talet. I samband med att tekniken kom till Sverige under 1920-talet lämnade Groth & Co in ett tiotal patent för amerikanska Automatic Electric Company i Sverige. Dessa patent var alla relaterade till den automatiska telefonväxeln och fingerskivan. Vi lämnade till exempel in ”Anordning vid fingerskivor” från 1920, ”Anordning vid automatiska telefonsystem” från 1920 och ”Anordning vid telefonsystem med seriekopplade automatiska väljare” från 1922.
Teknikens intåg i Sverige satte fart på Ericsson som började med automatiserade telefoner 1923 genom att lansera sin första automatiserade växel, 500-väljaren. Samma år lanserade Ericsson också sin första telefon med fingerskiva.
Automatic Electric Company (AE) grundades 1891 och var en leverantör av telefonutrustning. Företaget kom att spela en stor roll i utbredningen av telefontekniken både i USA och globalt, och var mest kända just för sina automatiska telefonväxlar. AE köptes upp av General Telephone and Electronics (GT&E) 1955 som drev verksamheten fram till 1980-talet. Efter ytterligare ett antal sammanslagningar och ägarbyten finns resterna av AE idag inom det franska företaget Alcatel-Lucent som tillverkar och säljer utrustning inom telekommunikation.
Efter fingerskivans teknik att skicka strömimpulser till en växel blev tonsignalering på 1960-talet nästa steg i den tekniska utvecklingen. Genom att skicka tonsignaler med olika frekvenser för olika siffror över ledningen förstår växeln vilket telefonnummer abonnenten vill ringa. Denna teknik styr än idag elektroniska växlar.
Den automatiska telefonväxeln revolutionerade telefonanvändandet på sin tid. Genom den kunde en telefonanvändare ringa till en annan utan att behöva hjälp av växeloperatör. Tekniken fick sitt genomslag i Sverige på 1920-talet, och under den perioden lämnade Groth & Co in ett tiotal patent kring den automatiska telefonväxeln för Automatic Electric Company.
Tiden mellan första och andra världskriget präglades av en hög innovationstakt inom krigsmateriel. I Groth & Co:s arkiv från den tiden syns många exempel på det. Bland andra assisterade vi på Groth & Co det amerikanska företaget Bullet Proof Vest Corporation att söka patent för skottsäkert pansar i Sverige 1924.
Rustning har burits av riddare sedan Romarriket och Medeltiden. Men i takt med att eldvapnen blev mer kraftfulla på 1600-talet behövde rustningarna bli så tjocka att vikten gjorde det svårt att röra sig i dem. Sedan dess har försök gjorts med att skapa lättare skyddsutrustning för strid.
Brewster Body Shield ca 1917-1918
När första världskriget bröt ut 1914 stod soldaterna fortfarande utan skydd för huvud och kropp. Men under krigen gick dock utvecklingen fort. Först kom hjälmen som bars av fransmän, britter och tyskar under 1915, tätt följt av belgare och italienare 1916. Från 1915 inleddes också experiment med skyddsvästar i mindre skala. Väldigt få soldater använde skyddsvästar men de syntes i enstaka fall under kriget. Problemet var att västen antingen var för lätt och därför inte skyddade tillräckligt bra, eller att den var för tung så soldarena tog av sig den så fort det krävdes att de rörde sig snabbt. Ett tydligt exempel på detta är den mest kända skyddsutrustningen från första världskriget – den amerikanska Brewster Body Shield. Guy Otis Brewster från New Jersey designade en bröstsköld med tillhörande hjälm, som visserligen skyddade mot beskjutning men som vägde 18 kg och var klumpig att bära.
Under mellankrigstiden skedde mycket innovation inom krigsmateriel och vapen. Det är något som syns tydligt i våra arkiv från denna tidsperiod. Under det glada 1920-talet rådde högkonjunktur och innovationstakten var hög. 1924 assisterade vi på Groth & Co Bullet Proof Vest Corporation i New York med att patentera sitt skottsäkra pansar i Sverige.
Den 29 oktober 1929 kraschade börsen i USA och världen gick in i en lågkonjunktur som kom att kallas den stora depressionen. På grund av hotet från Nazityskland inledde länder en massiv återupprustning vilket bidrog till en ekonomisk återhämning under åren 1937-1939. Även under 1930-talet ser vi mycket krigsmateriel bland patenterade uppfinningar i våra arkiv. Trots den höga innovationstakten på området var den skottsäkra västen ännu inte standardutrustning när andra världskriget bröt ut. Under kriget kom då fler och fler soldater att bära olika former av skyddsutrustning.
Idag är skyddsvästar standardutrustning som ger skydd åt yrkesgrupper som poliser, väktare och militärer. Genom mångårig innovation och produktutveckling väger dagens västar sällan mer än några kilo och skyddar mot bland annat granatsplitter och skott från handeldvapen. Vissa skyddsvästar skyddar även mot stickvapen och trubbigt våld.
Tiden mellan första och andra världskriget präglades av en hög innovationstakt inom krigsmateriel. I Groth & Co:s arkiv från den tiden syns många exempel på det. Bland andra assisterade vi på Groth & Co det amerikanska företaget Bullet Proof Vest Corporation att söka patent för skottsäkert pansar i Sverige 1924.
Den moderna vätskefyllda kompassen är en uppfinning från 1928 av fyra orienterare från Sverige. Innovationen gjorde det inte bara lättare att navigera, utan gjorde även orientering till en populär sport. Groth & Co lämnade in de första patentansökningarna för bröderna Kjellströms kompass 1928.
En kompass är ett instrument som visar riktning utifrån de geografiska kardinalriktningarna och används för navigering och orientering. Oftast används en magnetisk nål som riktar sig efter jordens magnetfält och på så sätt anger riktning eller kurs. De första kompasserna skapades i Kina, men även i Europa fanns primitiva kompasser så tidigt som på 1100-talet. Långt in på 1920-talet såg kompasserna ut som fickur och var opålitliga med en darrande nål. Dessutom var användaren tvungen att ha med sig en speciell gradskiva för att hitta rätt väg på kartan.
Gunnar Tillander var verktygsmakare på Ericsson och orienterare på fritiden. Tillsammans med de orienterande bröderna Björn, Alvar och Arvid Kjellström uppfann han 1928 världens första vätskefyllda kompass. Samma år lämnade vi in den första patentansökan för bröderna Kjellströms kompass. Den nya konstruktionen gjorde att nålen snabbt och tveklöst pekade mot norr. Uppfinningen förbättrades senare genom att man placerade det vridbara kompasshuset på en genomskinlig gradskiva som kunde läggas direkt på kartan.
Bröderna Kjellström
Kompassen döptes till Silva – det latinska ordet för skog. Tillsammans startade de fyra både företag och en fabrik som idag är störst i världen när det gäller kompasser. Det nya hjälpmedlet gjorde att intresset för orientering ökade snabbt under 1930-talet och bidrog starkt till att sporten så småningom slog igenom internationellt.
När en av bröderna Kjellström, Björn, flyttade till Nordamerika 1952 tog den internationella satsningen fart. Han startade dotterbolag i USA och Kanada och var en drivande kraft när det gällde att introducera orientering som sport i USA. Hans bok ”Be an Expert with Map and Compass” från 1955 har tryckts i mer än en halv miljon exemplar och blivit en sorts bibel för världens orienterare.
På 1980-talet sålde Björn och Alvar Kjellström sina aktier i bolaget till familjen Tillander. Gunnars son, Hans-Gunnar, tillträdde som VD och samtidigt bytte företaget namn till Silva Sweden AB. Sedan 2006 ingår bolaget i den finska storkoncernen Fiskars och företaget leds av Hans-Gunnar Tillanders svärson, Lars Gullikson. Idag har Silva ett brett sortiment av produkter inom sport och friluftsliv. Från pannlampor och stegräknare till instrument för mätning av luftfuktighet och höjd över havet. Men Silva är fortfarande världsledande på kompasser.
Den moderna vätskefyllda kompassen är en uppfinning från 1928 av fyra orienterare från Sverige. Innovationen gjorde det inte bara lättare att navigera, utan gjorde även orientering till en populär sport. Groth & Co lämnade in de första patentansökningarna för bröderna Kjellströms kompass 1928.
Hoover Dustette Model 100 lanserades 1930 och var världens första handhållna dammsugare. Dammsugartillverkaren Hoover kom att dominera marknaden under större delen av 1900-talet. Groth & Co lämnade in många patentansökningar för Hoover i Sverige – bland annat den för handdammsugaren 1930.
Den första dammsugaren uppfanns i USA 1868. Men det var inte förrän sekelskiftet 1900 som användbara dammsugare för hemmabruk nådde de amerikanska konsumenterna. I Sverige var företaget AB Lux (numera Electrolux) först med att serietillverka dammsugare runt 1912.
Amerikanen James Murray Spangler uppfann 1907 den första upprätta dammsugaren och fick patent på sin ”Carpet Sweeper and Cleaner” året därpå. 1908 sålde han patentet till familjen Hoover som startade företaget Electric Suction Sweeper Company. I samband med Spanglers död 1915 bytte företaget namn till Hoover Suction Sweeper Company.
Hoover kom att dominera den amerikanska marknaden under större delen av 1900-talet. Företaget hade också en framgångsrik verksamhet i Storbritannien under samma period. Faktum är att i Storbritannien var företaget så dominerande att Hoover användes, och till stor del fortfarande används, som den allmänna benämningen för dammsugare oavsett tillverkare. Men Hoover producerade även andra typer av vitvaror.
1930 lanserade brittiska Hoover världens första handdammsugare, Hoover Dustette, ”för dammfri damning”. Denna nya premiumprodukt var tänk för att avlägsna damm från saker ovanför golvet, som till exempel möbler och kläder. Hoover Dustette Model 100 producerades fram till 1955. På grund av sin goda kvalitet fungerar många av dessa apparater fortfarande idag, över 80 år efter tillverkning.
Groth & Co lämnade under 1920-, 1930-, 1940- och 1950-talen in flertalet patentansökningar för Hoover i Sverige – förutom för den handhållna dammsugaren, även för till exempel Dammsugarpåsar och Dammlösningsverktyg för dammsugare.
Hoover showroom 1929
Idag finns både företaget och varumärket Hoover kvar. Men i andra former. Familjen Hoover sålde företaget 1986 och de amerikanska och brittiska delarna har gått skilda vägar. I USA används varumärket idag uteslutande för städapparater för golvet medan det i Europa används även för vitvaror som tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp.
Hoover Dustette Model 100 lanserades 1930 och var världens första handhållna dammsugare. Dammsugartillverkaren Hoover kom att dominera marknaden under större delen av 1900-talet. Groth & Co lämnade in många patentansökningar för Hoover i Sverige – bland annat den för handdammsugaren 1930.
Milda® margarin har funnits på den svenska marknaden sedan 1943. Namnet fick margarinet efter sin milda smak och det har varit Sveriges mest sålda hushållsmargarin i decennier. Redan 1941 registrerade Groth & Co varumärket i Sverige.
Margarinet är sannolikt bekant för alla som brett en smörgås. Men margarinets historia är kanske mera okänd. Det började i Frankrike 1867 då den franske kemisten Hippolyte Mège-Mouriès (1817–1880) fick i uppdrag av kejsaren Napoleon III att uppfinna ett matfett som var billigare och av bättre kvalitet än det dåtida smöret. Det nya matfettet skulle främst användas av armén, flottan och de fattigare befolkningsskikten.
År 1869 tog Mège-Mouriès patent på en uppfinning som var fettemulsion av vatten i olja och som helt eller delvis kunde innehålla annat fett än mjölkfett, vilket gjorde det betydligt billigare att tillverka än smör. Han kallade sin uppfinning för margarin. Namnet är en kombination av grekiskans márgaron (pärlemor) och glycerin. Margarinets genombrott kom några år senare, under fransk-tyska kriget 1870-1871 när Paris var under total belägring och helt saknade smör. Margarin var det enda som stod till buds.
I Sverige startades den första margarinfabriken i liten skala i Helsingborg 1881. Ett större genombrott kom med Arboga Margarinfabrik, grundad 1887. Men margarinet möttes med stor skepsis i Sverige. År 1889 lade Lantmannapartiet fram en motion i riksdagen om att förbjuda margarinet, men vann ingen majoritet för förslaget. 1918 startade det så kallade Margarinkriget, där Sveriges Minuthandlares Riksförbund i ett försök att bekämpa Kooperativa Förbundet lyckades förmå margarinfabrikanterna att sluta leverera till KF:s affärer. Om man som konsument ville ha margarin fick man gå till en privat handlare istället, men KF löste situationen genom att köpa en egen margarinfabrik. På 1930-talet hamnade margarinet än en gång i debatt. I en konflikt mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet 1933 infördes en skatt på margarin för att skydda den inhemska smörproduktionen. Samtidigt förbjöds margarinreklam som anspelade på smör. Margarinet Tre Ess förbjöds använda sin slogan Smakar som smör, och började istället säga Smaken som segrar. Margarinmärket Runa, vars namn kunde förväxlas med mejeriernas Runsmör, fick byta namn till Rona.
Milda från 1940-talet. Upphovsrätt: Unilever Sweden AB
Det hindrade inte fler margarinmärken för att slå sig in på marknaden. År 1941 hjälpte vi Margarinbolaget AB ansöka om varumärkesskydd för margarinet Milda. Margarinet fick sitt namn efter sin smak då det, till skillnad från andra samtida margariner, inte innehöll ämnet diacetyl som skapade en skarp smörarom. Milda ansågs ha en lätt och smakrik arom och succén var omedelbar. När Milda började distribueras till mataffärerna 1943 pågick samtidigt andra världskriget och smöret var dyrt på grund av mjölkransoneringen. Efter bara ett par månader i butikernas kyldiskar stod Milda för 50 procent av Margarinbolagets försäljning av margarin.
Även efter andra världskriget slut fortsatte margarin att vara ett självklart livsmedel i de svenska hemmen. Smak och färg förbättrades avsevärt och likaså näringsvärdena, tack vare tillsatt A- och D-vitamin. Milda fortsatte att vara marknadsledande. 1955 bestämde sig Margarinbolaget för att dra in alla sina andra sorter från marknaden och Milda blev bolagets enda hushållsmargarin. För första gången någonsin var nu konsumtionen av hushållsmargarin större än förbrukningen av smör. Under de följande decennierna fortsatte margarinets, och Mildas, segertåg på de svenska matborden.
Milda® margarin har funnits på den svenska marknaden sedan 1943. Namnet fick margarinet efter sin milda smak och det har varit Sveriges mest sålda hushållsmargarin i decennier. Redan 1941 registrerade Groth & Co varumärket i Sverige.
Elizabeth Arden® var en affärskvinna som byggde upp ett världsomspännande kosmetikaföretag. Miss Arden lär ha påstått att det bara fanns tre amerikanska varumärken som var kända i alla världens hörn: Singer symaskiner, Coca Cola och Elizabeth Arden. Det sistnämnda hjälpte Groth & Co till med att registrera i Sverige 1954.
Florence Nightingale Graham, som hon egentligen hette, startade sitt företag 1909 tillsammans med Elizabeth Hubbard. Samarbetet upphörde dock året efter varefter hon ville ha ett marknadsföringsnamn. Hon behöll ”Elizabeth” och tog ”Arden” som efternamn. Elizabeth Ardens vision var att skapa de nya och absolut bästa produkterna, förpackningarna och service som kvinnor inte bara behövde, utan också önskade.
1910 öppnade hon sin första Red Door saloon på Fifth Avenue i New York. 1929 ägde hon 150 skönhetssalonger i USA och Europa. Sedan starten har ”Red Door” varit synonymt med hennes namn.
Hon var en entreprenör och var först med en lång rad av innovationer inom kosmetik. Miss Arden var den första att introducera ögonsmink för kvinnorna i Amerika och banade väg för skapandet av ”makeover”. Det var det första företaget med att införliva grundarens namn i ett produktnamn. Hon utvecklade de första skönhetsprodukterna i reseförpackningar och var den första inom kosmetikabranschen som utbildade och skickade ut ett team av demonstratörer och försäljare som reste runt.
Sedan 2016 ägs företaget av Revlon och man fortsätter att skapa nya produkter och tar servicen till nya nivåer. Elizabeth Arden skapade både ett imperium och en ny industri. Hennes entreprenörsanda och engagemang för innovation, kvalitet och spetskompetens förblir företagets själ än idag.
Elizabeth Arden® var en affärskvinna som byggde upp ett världsomspännande kosmetikaföretag. Miss Arden lär ha påstått att det bara fanns tre amerikanska varumärken som var kända i alla världens hörn: Singer symaskiner, Coca Cola och Elizabeth Arden. Det sistnämnda hjälpte Groth & Co till med att registrera i Sverige 1954.
Den inopererade pacemakern är en svensk uppfinning från 1958. Genom att sända elektriska impulser till hjärtat kan Pacemakern skapa en regelbunden hjärtrytm och därmed göra det möjligt för miljontals människor att leva ett normalt liv. Vi på Groth & Co skrev och lämnade in ett 50-tal patent avseende pacemaker mellan åren 1996 och 2005.
I ett friskt hjärta sänder en samling nervceller i hjärtats högra förmak – den så kallade sinusknutan – impulser till hjärtmuskeln så att den drar ihop sig och slappnar av i regelbunden takt. I de fall sinusknutan är skadad och inte fungerar som den ska slår hjärtat för långsamt, oregelbundet eller i värsta fall inte alls. Pacemakerns uppgift är att sända elektriska impulser till hjärtat så att det slår regelbundet. Det sker via en stimuleringselektrod som leds in i hjärtat.
Rune Elmqvist vid Lunds universitet.
Arne Larsson var en patient som led av en hjärtrytmrubbning som kallas Strokes-Adams syndrom med symtom att han svimmade upp till 20-30 gånger per dag. Den 8 oktober 1958 blev Arne världsberömd, då han som den förste i världen fick en pacemaker inopererad i kroppen.
Arnes pacemaker var tillverkad av den svenske läkaren och ingenjören Rune Elmqvist. Överläkare Åke Senning vid Karolinska Institutet opererade in apparaten, stor som en tändsticksask, i Arnes bröstkorg. Operationen lyckades, men efter bara tre timmar stannade pacemakern. Ytterligare ett exemplar opererades in nästa morgon, och den höll en vecka. Under sin livstid hade Arne Larsson inte mindre än 26 olika pacemaker-apparater. Han avled 2001 av andra orsaker än hjärtproblem och hade då överlevt både Elmqvist och Senning.
Elmqvists pacemaker utvecklades av hans företag Elema-Schönander AB. Kort därefter, 1959, köptes företaget av Siemens och 1972 bildades Siemens-Elema AB. 1994 såldes pacemaker-divisionen till amerikanska Pacesetter som var, och är, en del av St. Jude Medical. Vi på Groth & Co skrev och lämnade in ett 50-tal patent avseende pacemaker för Pacesetter och St. Jude Medical mellan åren 1996 och 2005.
Elmqvists pacemaker från 1958.
De första decennierna kunde pacemakern bara hålla en fast puls. Men idag kan Pacemakern anpassa sig till patientens individuella hjärtrytm, också när patienten anstränger sig. Den kan också synkronisera höger och vänster kammare vid hjärtsvikt, och via en dator kan den kommunicera trådlöst med sjukvårdspersonal dygnet runt. Dessutom är dagens pacemaker-apparat litet som ett mynt och väger 14 gram. Den opereras in under huden vid nyckelbenet och stimuleringselektroden leds in i hjärtat genom en ven. Operationen görs med lokalbedövning.
Den inopererade pacemakern är en svensk uppfinning från 1958. Genom att sända elektriska impulser till hjärtat kan Pacemakern skapa en regelbunden hjärtrytm och därmed göra det möjligt för miljontals människor att leva ett normalt liv. Vi på Groth & Co skrev och lämnade in ett 50-tal patent avseende pacemaker mellan åren 1996 och 2005.
Buntbandet är en innovation som i sin enkelhet används för att hålla kablar och ledningar tillsammans. Den smarta produkten lanserades 1958 av det amerikanska företaget Thomas & Betts under namnet Ty-Rap®. Groth & Co lämnade in patentansökan i Sverige för en uppdatering av deras buntband.
Denna vardagliga produkt är lika genial som enkel. Buntbandet är ett band med kuggar på ena sidan, och i ena änden av bandet sitter ett lås som bandet träs in i. När bandet spänns gör en spärrklaff att bandet inte kan öppna sig. Normalt används det för att hålla kablar eller ledningar på plats.
Ingenjören Maurus C. Logan på Thomas & Betts Corporation såg hur arbetare i Boeings flygplansfabrik knöt samman olika kablar med vaxad nylonlina. Arbetsmomentet tog inte bara lång tid, fabriksarbetarna rev också upp sina fingrar på den vassa tråden. 1956 började Logan fundera på om det inte fanns något bättre sätt att lösa detta på och 1958 presenterade han sin innovation – buntbandet. Bandet fick namnet Ty-Rap och var världens första självlåsande kabelband.
Vi på Groth & Co lämnade in flera patent i Sverige gällande uppdateringar av buntbandet, för Thomas & Betts 1971, 1972 och 1973. Sen början av 1970-talet har vi lämnat in över 100 patentansökningar för Thomas & Betts. Dessutom lämnade Groth & Co in varumärkesansökan för Ty-Rap i Sverige 1978. (Vi tror oss också ha lämnat in patentansökan för det första buntbandet i Sverige. Men vi har ännu inte hittat tillräckliga bevis som styrker det.)
Ritningar från patentet 7314754-8 ”Buntningsband” som vi lämnade in 1973
Thomas & Betts är idag en del av ABB-koncernen och har hittills producerat 28 miljarder buntband – vilket skulle räcka sju varv runt solen. Dagens buntband finns i olika längder, färger och material. Bland annat finns det buntband som är värmetåliga, UV-tåliga eller köldtåliga. Det finns också buntband som är speciellt framtagna för att klara strålningen och vakuumet i rymden.
Buntbandet är en innovation som i sin enkelhet används för att hålla kablar och ledningar tillsammans. Den smarta produkten lanserades 1958 av det amerikanska företaget Thomas & Betts under namnet Ty-Rap®. Groth & Co lämnade in patentansökan i Sverige för en uppdatering av deras buntband.
1953 introducerade företaget Cederroth plåstret Salvekvick. Det var Europas första styckförpackade plåster och förpackningen skyddade mot smuts, damm och bakterier. Groth & Co lämnade in patentansökan 1961.
Plåstret Salvequick® är till stor del ett resultat av andra världskriget, men historien började redan 1895. Då grundade Christian Cederroth företaget Cederroth för att producera hygien- och hälsoprodukter. Christian ledde företaget fram till sin död år 1937, då sonen Sture Cederroth tog över. När andra världskriget bröt ut skapade det utmaningar för Cederroth – främst gällande import av nödvändiga råvaror för att producera sin storsäljare Samarin. Problemet ledde till att företaget ville bredda sin produktportfölj och en av de nya produkterna skulle bli plåster. Dels fanns det få aktörer på marknaden, dels kunde plåster räknas som krigsförnödenhet vilket skulle underlätta tillverkning och import av material under krigstider. Via ett schweiziskt företag köpte Cederroth in maskiner och efter mycket experimenterande startade produktion av de första plåstren 1947.
Det första plåstret tillverkades 1947 i Stockholm och fick namnet Salveplast. År 1953 revolutionerade man plåstermarknaden genom att lansera Europas första styckförpackade plåster – Salvekvick. Det nya plåstret låg individuellt förpackat i värmeförseglat material som skyddade mot smuts, damm och bakterier, samtidigt som förpackningen gjorde att plåstret var enkelt att applicera. Salvekvick blev snabbt en framgång, även långt utanför Sveriges gränser.
Ritning i patent från 1972 för plåsterförpackning
Vi på Groth & Co lämnade in patentansökan åt Cederroth för styckförpackade plåster 1961. Samarbetet fortsatte och Groth & Co lämnade senare in ytterligare ett 20-tal patent för Cedderroth under 1970- och 1980-talet, bland annat en plåsterförpackning från 1972.
Under resans gång har Salvekvick blivit Salvequick och sortimentet har förnyats och utvecklats. Men det styckförpackade plåstret är kvar. Salvequick är idag marknadsledande och säljer ca 20 miljoner plåsterförpackningar runtom i världen varje år. I många europeiska länder är Salvequick närmast synonymt med plåster. Huvudkontoret ligger kvar i Stockholm och många av produkterna produceras i den egna fabriken i Barcelona.
1953 introducerade företaget Cederroth plåstret Salvekvick. Det var Europas första styckförpackade plåster och förpackningen skyddade mot smuts, damm och bakterier. Groth & Co lämnade in patentansökan 1961.
Brånemark skrev medicinteknisk historia när han upptäckte att titan har förmågan att läka fast i ben. Det gjorde vanliga tandproteser mer eller mindre passé och la grunden för det nu världsledande implantatföretaget Nobel Biocare. Groth & Co lämnade in närmare 200 patent- och designansökningar för upptäckten under 1980- och 1990-talet.
Per-Ingvar Brånemark
Per-Ingvar Brånemark föddes 3 maj 1929 i Karlshamn. Som läkare och forskare i anatomi vid Göteborgs universitet, upptäckte Brånemark i början av 1950-talet något som kom att förändra tandvården över hela världen. Av en slump upptäckte han att observationsinstrument av titan som hade opererats in på försöksdjur blev fast förankrade i benvävnaden. Denna förmåga hos benvävnad att fästa direkt vid ytor av titan kom att benämnas osseointegrering. Innan Brånemark gjorde denna sensationella upptäckt, ansågs det omöjligt att kroppen helt skulle acceptera främmande material. Men Brånemark insåg tidigt att titans förmåga att fästa permanent i benvävnad kunde användas för implantat inom sjukvård och tandvård.
Den mest omfattande tillämpningen av upptäckten blev ett nytt koncept för att ersätta förlorade tänder, där tandproteser fästs med titanskruvar förankrade i käkbenet. 1965 utfördes det första ingreppet. När den första patienten dog 2006, hade implantaten fungerat i mer än 40 år. Brånemark-metoden har sedan fått mycket stor användning i svensk och internationell tandvård.
Röntgenbild tandproteser fäst i käkbenet med titanskruv
Brånemarks uppfinning la grunden för företaget Nobel Biocare. Grundat 1981 som Nobelpharma, har företagit idag blivit ett internationellt MedTech-företag med huvudkontor i Zürich och med över 2500 anställda. 1982 presenterade Brånemark sina resultat vid en internationell kongress i Toronto och samma år godkände det amerikanska läkemedelsverket, FDA, användningen av tandimplantat av titan.
Groth & Co har assisterat både Per-Ingvar Brånemark och Nobel Biocare med mycket immaterialrättsrådgivning genom åren. Under samarbetet lämnade Groth & Co in närmare 200 patent- och designansökningar kring Brånemarks innovation. Detta arbete omfattade närmare 30 länder globalt och många patent- och designfamiljer.
Brånemark hann tilldelas en rad prestigefulla priser innan sin död 2014. Han blev bland annat hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 1995 och tilldelades KTH:s stora pris 1997. 2011 tilldelades han det Europeiska Patentverkets pris European Inventor Award i klassen Lifetime Achievement.
Per-Ingvars son, Rickard Brånemark, tar idag pappans innovation vidare. Han är ortoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har utvidgat användningsområdet för pappans titanskruv och använder den nu i arm- och benproteser. Titanskruven växer fast i benmassan sedan den har opererats in och protesen sitter därmed förankrad i patientens skelett. Sammantaget har närmare 150 patienter opererats med hjälp av den nya metoden. Groth & Co har även assisterat Rickard Brånemark med patentrådgivning.
Brånemark skrev medicinteknisk historia när han upptäckte att titan har förmågan att läka fast i ben. Det gjorde vanliga tandproteser mer eller mindre passé och la grunden för det nu världsledande implantatföretaget Nobel Biocare. Groth & Co lämnade in närmare 200 patent- och designansökningar för upptäckten under 1980- och 1990-talet.
Prototypen till den handhållna elektroniska miniräknaren visades upp 1967. Jack Kilby, uppfinnaren av mikrochippet och senare Nobelpristagare i fysik, var projektledare hos Texas Instruments som letade efter en tillämpning av sina mikrochip till konsumentmarknaden. Groth & Co lämnade in ett 50-tal patentansökningar för Texas Instruments från 1970.
Räknestickan, räknesnurror och kulramar i all ära. Miniräknaren som utvecklas i slutet av 60-talet är ett betydligt bättre verktyg för att räkna med. Halvledarindustrin letade efter en tillämpning av sina mikrochip till konsumentmarknaden. Projektledare för detta hos Texas Instruments var ingen mindre än Jack Kilby, en av uppfinnarna bakom den integrerade kretsen, det så kallade mikrochippet. Kilbys arbete på Texas Instruments ledde fram till prototypen av den första handhållna miniräknaren, Cal-tech, 1967.
Texas Instruments SR-10
I och med detta startade en enorm teknisk utveckling och hård konkurrens. Under början av 1970-talet lanseras batteridrivna, handhållna miniräknare från en mängd företag såsom Canon, Sharp, HP, Sanyo och Toshiba. Texas Instruments själva lanserar sin första egna kalkylator 1972. Modellen TI-2500 ”Datamath” hade en röd LED-display som rymde 8 siffror och kunde räkna i alla fyra räknesätt. Senare samma år lanserade Texas Instruments modellen SR-10. SR är förkortning för ”Slide Rule”, eller räknesticka, som dåtidens forskare och tekniker mestadels använde för sina beräkningar. SR-10 hade funktioner jämförbara med en räknesticka, vilket gjorde att räknestickan förpassades till historien inom några år. Detta trots att SR-10 initialt kostade ungefär tio gånger så mycket som en räknesticka.
Texas Instruments historia börjar 1930 i och med företaget Geophysical Service Inc (GSI). GSI var en tidig leverantör av seismiska prospekteringstjänster till oljeindustrin som senare utvidgade sin verksamhet till att sälja elektronik till amerikanska armén. 1951 bytte företaget namn till Texas Instruments, och gjorde om GSI som ett helägt dotterbolag. Därefter fokuserades verksamheten på halvledare och sedermera transistorradion, följt av integrerade kretsar och tillämpningar som mikroprocessorer, miniräknare, digitala klockor och datorer.
Groth & Co lämnade in ett 50-tal patentansökningar för Texas Instruments från 1970, bland annat relaterade till miniräknaren och mikrochippet.
Kilbys delaktighet i uppfinningen och utvecklingen av den integrerade kretsen har revolutionerat modern mikroelektronik. Utan den integrerade kretsen skulle inte moderna datorer vara möjliga och sådana kretsar ingår numera i allt från tvättmaskiner och bilar till rymdsonder och medicinsk utrustning. 1969 tilldelades Kilby National Medal of Science i USA och 1982 valdes han in i amerikanska National Inventors Hall of Fame. Kilby vann även Nobelpriset i fysik 2000 för sin del av uppfinningen av den integrerade kretsen.
Fortfarande idag är Texas Instruments är världens tredje största tillverkare av halvledare och är den ledande tillverkaren av processorer och komponenter till mobiltelefonindustrin.
Prototypen till den handhållna elektroniska miniräknaren visades upp 1967. Jack Kilby, uppfinnaren av mikrochippet och senare Nobelpristagare i fysik, var projektledare hos Texas Instruments som letade efter en tillämpning av sina mikrochip till konsumentmarknaden. Groth & Co lämnade in ett 50-tal patentansökningar för Texas Instruments från 1970.
Wilson Greatbatch skrev medicinteknikhistoria när han vidareutvecklade litiumbatteriet och anpassade det till en pacemaker 1972. Med Greatbatchs litiumbatteri fick pacemakrar en avsevärt längre livslängd och tekniken används fortfarande i en rad medicinska implantat. Groth & Co lämnade in ett trettiotal patent för Greatbatch, bland annat kopplat till litiumbatteriet.
Svenskarna Rune Elmqvist och Åke Senning uppfann och opererade in den första pacemakern i en människa 1958. På andra sidan Atlanten hade den amerikanska professorn Wilson Greatbatch också bedrivit forskning på området. Greatbatch kom strax efter svenskarna, 1960, att operera in sin första pacemaker i en människa och söka patent för densamma. Dessa tidiga versioner av en pacemaker hade alla samma problem – de hade kort livslängd då de drevs med kvicksilverbatterier.
1968 utvecklade och patenterade Catalyst Research Corporation i Baltimore en tidig litiumbattericell. Greatbatch köpte rätten till patentet med ambitionen att utveckla och anpassa tekniken till sin pacemaker. Detta krävde omfattande innovation, främst för att den första versionen riskerade att explodera och därför inte var så lämplig att operera in i en människa. 1971 hade Greatbatchs utveckling kommit så långt att hans litiumbatteri var ett kompakt förseglat paket som kunde opereras in i en människa och driva en pacemaker i över 10 år. 1972 patenterade han sin uppfinning och 1974 tillverkades världens första pacemaker med ett litiumbatteri.
Batteriinnovationen gav pacemakern den tillförlitlighet och den långa livstid som behövdes för att det skulle bli standard för hjärtvård. Med det nya batteriet kunde de flesta patienter förvänta sig att ha endast en pacemaker under sin livstid. Under 1970-talet lämnade Groth & Co in ett trettiotal patent i Sverige för Greatbatch och hans företag. Merparten av dessa har direkt koppling till litiumbatteriet och pacemakern.
Redan 1970 hade Greatbatch startat ett företag som skulle tillverka hans batterier. Företaget grundades som Wilson Greatbatch Ltd, bytte senare namn till Greatbatch Inc och heter numera Integer. Integer är idag världsledande inom utveckling av medicintekniska produkter och energilösningar för medicinska och icke-medicinska marknader. 90% av dagens implanterbara pacemakrar och defibrillatorer innehåller Integers komponenter.
Den 27 september 2011 gick Wilson Greatbatch bort vid 92 års ålder. Under sin livstid hade han varit innehavare av 325 patent och blivit invald i den amerikanska National Inventors Hall of Fame (NIHF). Greatbatch fick också ta emot både National Medal of Technology and Innovation 1990 och Lemelson–MIT Prize 1996.
Wilson Greatbatch skrev medicinteknikhistoria när han vidareutvecklade litiumbatteriet och anpassade det till en pacemaker 1972. Med Greatbatchs litiumbatteri fick pacemakrar en avsevärt längre livslängd och tekniken används fortfarande i en rad medicinska implantat. Groth & Co lämnade in ett trettiotal patent för Greatbatch, bland annat kopplat till litiumbatteriet.
1970 bildades en popgrupp som kom att bli Sveriges mest framgångsrika musikexport genom tiderna. Genom sina initialer ville de ge gruppen namnet ABBA® – samma namn som en känd livsmedelsproducent. Vi på Groth & Co hjälpte till med att nå en överenskommelse och registrera varumärket ABBA på 15 av gruppens nyckelmarknader.
ABBA i nederländsk TV 1974.
ABBA består av de två före detta gifta paren Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog samt Benny Andersson och Anni-Frid ”Frida” Lyngstad. De uppträdde tillsammans på scen första gången 1970, och 1972 släpptes kvartettens första singlar, då under gruppnamnet ”Björn & Benny, Agnetha & Frida”.
Med initialerna i medlemmarnas förnamn, tog gruppen 1974 det nya namnet ABBA. Samma år slog de igenom stort genom att framföra låten Waterloo i Eurovision Song Contest. Vinsten i Brighton banade väg för gruppens framgångsrika internationella karriär och Waterloo toppade listorna i många Europeiska länder. I USA nådde den som bäst en sjätteplats på Billboard-listan.
ABBA på Schiphol 1976
Mellan 1974 och 1980 kom ABBA att ha nio listettor på Englandslistan och en i USA. Hits som ”Knowing Me, Knowing You”, ”Money, Money, Money” och ”Dancing Queen” avlöste varandra och ABBA var under den här perioden en av världens mest populära popgrupper med den största internationella skivförsäljningen.
Som tack för hjälpen fick vi bland annat ett signerat foto
1975 hjälpte vi ABBA med att registrera sitt gruppnamn som varumärke. Bandets manager Stikkan Andersson hade blivit rekommenderad att kontakta oss och hörde av sig med en utmanande fråga. Namnet ABBA skapade nämligen vissa juridiska problem på hemmamarknaden Sverige. Här fanns, och fortfarande finns, en livsmedelsproducent som heter Abba. Vi initierade diskussioner med livsmedelsproducenten, vilket ledde till att vi först fick till stånd ett samexistensavtal parterna emellan, och sedan också ett formellt medgivande från livsmedelsproducenten. Med detta på plats kunde vi skicka in och få vår varumärkesansökan för popgruppen godkänd. Namnet ABBA blev därmed registrerat i Sverige och därefter fortsatte vi med internationella ansökningar. Som tack för vårt arbete fick vi bland annat ett foto signerat av samtliga ABBA-medlemmar som finns på vårt kontor i Stockholm.
Signerat kort från ABBA som tack för hjälpen med varumärket
Idag är ABBA en av få svenska grupper med internationell kultstatus. Gruppen är dessutom en av de största artisterna i musikhistorien, med över 400 miljoner sålda skivor, och en av få artister som nått framgång på jordens alla kontinenter. Trots att ABBA inte har varit aktiv tillsammans sedan 1981, har gruppen blivit samplade av Madonna, fått en hyllningsgrupp i form av A-Teens, blivit en framgångsrik musikal och sedermera film, samt fått ett helt museum dedikerat till sig i Stockholm.
ABBA är invalda i Rock and Roll Hall of Fame sedan 2010 och Swedish Music Hall of Fame sedan 2014. ABBA chockade en hel musikvärld när bandet under hösten 2021 helt plötsligt släppte två nyproducerade låtar.
1970 bildades en popgrupp som kom att bli Sveriges mest framgångsrika musikexport genom tiderna. Genom sina initialer ville de ge gruppen namnet ABBA® – samma namn som en känd livsmedelsproducent. Vi på Groth & Co hjälpte till med att nå en överenskommelse och registrera varumärket ABBA på 15 av gruppens nyckelmarknader.
Europe® är ett av Sveriges största rockband genom tiderna och har sålt över 25 miljoner album. Med hits som ”The Final Countdown”, ”Prisoners in Paradise”, och ”Carrie” dominerade Europe rockscenen under 1980-talet. 1984 registrerade Groth & Co varumärket för bandet.
Historien om Europe började 1978 i Upplands Väsby utanför Stockholm. Då bildade sångaren Joey Tempest, gitarristen John Norum, basisten Peter Olsson och trummisen Tony Reno bandet Force. Europe kom till 1982 när Force bytte namn till just Europe. Samma år vann bandet Rock-SM i konkurrens med 4000 band och fick som förstapris spela in sitt självbetitlade debutalbum.
Det stora internationella genombrottet kom några år senare med bandets tredje album. 1986 släpptes albumet The Final Countdown, och singeln med samma namn kom att toppa listorna i 25 länder. De uppföljande singlarna Carrie, Rock The Night och Cherokee blev också hits och bandet gav sig ut på en omfattande och framgångsrik världsturné. Europe var därefter ett av världens största rockband under andra halvan av 1980-talet.
The Final Countdown påstås vara en av de rocklåtar som har spelats flest gånger på radio globalt. Den är vanligt förekommande vid sportevenemang och i inslag på TV och radio. Det ikoniska synt-riffet var tänkt att användas som intro till Europes konserter och bandet själva har sagt att de aldrig tänkte att låten skulle bli en hit.
1984 hjälpte Groth & Co Europe att registrera sitt bandnamn som varumärke. Vår tidigare VD Gunnar Sundkvist hade direktkontakt med bandet och skötte registrering av varumärket i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och USA. När uppdraget var slutfört åt Gunnar en vätskefylld lunch med de fyra pudelrockarna på Tennstopet i Stockholm.
Även om Europe som band tog en paus 1992, återuppstod de tillfälligt på nyårsafton 1999. För att fira in det nya millenniet spelade Europe The Final Countdown på tolvslaget i Stockholm inför över en halv miljon åskådare.
Bandet gjorde officiell comeback 2003 och har sedan dess släppt sex album.
Europe® är ett av Sveriges största rockband genom tiderna och har sålt över 25 miljoner album. Med hits som ”The Final Countdown”, ”Prisoners in Paradise”, och ”Carrie” dominerade Europe rockscenen under 1980-talet. 1984 registrerade Groth & Co varumärket för bandet.
AZT® var namnet på den medicin som blev genombrottet i behandlingen av AIDS. Medicinen var den första så kallade bromsmedicinen som reducerar reproduktion av viruset och därmed bromsar sjukdomens utveckling. 1986 lämnade Groth & Co in varumärkesansökan för AZT i Sverige.
Mellan 1981 och 1987 fördubblades antalet smittade och döda av HIV/AIDS varje år. Bara i USA smittades under ett år, 1987, nästan 50.000 personer och det inträffade 40.000 dödsfall. Globalt smittades miljoner människor under samma 80-talet. Men vid den här tiden fanns inga läkemedel för att behandla sjukdomen.
3d-modell av Azidothymidin även känt som Zidovudin
Det tog sju år från att HIV upptäcktes till att det första läkemedlet fanns tillgänglig.
Den första bromsmedicinen som nådde de drabbade var AZT. AZT, eller azidothymidin, utvecklades ursprungligen på 1960-talet av en amerikansk forskare med målet att behandla cancer. Azidothymidin skulle ta sig in en cancercell och förhindra produktionen av fler tumörceller. Men tester på möss visade ingen effekt och projektet lades åt sidan. 20 år senare, i de medicinska försöken att hitta ett botemedel mot HIV, testades massor av olika aktiva substanser och föreningar. Då upptäckte forskarna att när AZT tillsattes till djurceller som var infekterade med HIV verkade föreningen blockera virusets aktivitet.
Efterfrågan på ett läkemedel mot sjukdomen var stor, och påtryckningarna från både de drabbade och allmänheten var kraftiga. Därför blev AZT godkänt av det amerikanska läkemedelsverket (FDA) med rekordfart. Det tog bara 25 månader från första laboratoriedemonstration till godkännande – en process som annars kan ta upp till tio år. Den 19 mars 1987 godkändes AZT och blev därmed ett genombrott i behandlingen av AIDS.
Mitt under den pågående processen hos det amerikanska läkemedelsverket lämnade vi 1986 in varumärkesansökan för AZT i Sverige på uppdrag av det amerikanska företaget som utvecklade AZT, Burroughs Wellcome, och dess moderbolag GlaxoSmithKline.
Även om det ännu inte finns något botemedel mot HIV, finns det idag över 40 läkemedel att välja mellan för att bekämpa sjukdomen. Idag används ofta en kombination av läkemedel för att bromsa viruset i dess olika stadier. Tack vare dessa läkemedel kan en HIV-smittad person idag förvänta sig ett relativt normalt liv med en normal livslängd. För de flesta av dessa människor innehåller behandlingen fortfarande AZT.
AZT® var namnet på den medicin som blev genombrottet i behandlingen av AIDS. Medicinen var den första så kallade bromsmedicinen som reducerar reproduktion av viruset och därmed bromsar sjukdomens utveckling. 1986 lämnade Groth & Co in varumärkesansökan för AZT i Sverige.
X2000® är SJ:s varumärke för snabbtåg av typen X2. När tågen introducerades i början av 90-talet förbättrade de både kapaciteten och hastigheten hos den svenska tågtrafiken. Groth & Co lämnade in varumärksansökan för X2000 1992.
Redan på 1960-talet började SJ planera för en ny generation snabbtåg. De gamla fjärrtågen hade visserligen en teoretisk topphastighet på 160 km/h men körde i praktiken bara max 130 km/h. Nere på kontinenten gick tågen snabbare – vid den här tiden hade Tyskland och Frankrike börjat köra tåg i 200 km/h.
SJ ville också kunna köra tåg i 200 km/h, men de gamla och kurviga svenska järnvägarna var en utmaning. Därför började SJ i samarbete med Kalmar Verkstad och Asea (sedermera ABB) att 1969 testa tåg med lutningsbara vagnar. Detta var möjligt genom mjuka boggier och korglutning. Genom att med hjälp av hydraulik luta vagnarna inåt i kurvorna kunde tågen köra 15% snabbare genom kurvor än konventionella tåg utan att skapa obehag för passagerarna. Testerna påbörjades på 1970-talet och tågtypen kom att döpas till X2 efter det formella namnet på tågets drivenhet.
Ett banbrytande tåg och ett banbrytande varumärke
SJ provkörde det första X2000-tåget hösten 1989, och det sattes i reguljär trafik den 4 september 1990 på sträckan Stockholm-Göteborg. Vid premiären lanserade SJ också sitt varumärke för dessa nya tåg av typen X2, nämligen X2000.
Groth & Co lämnade in varumärkesansökan för X2000 åt SJ den 13 april 1992. Att få ansökan godkänd var en utmaning. Svenska myndigheten PRV hade vid tiden aldrig tidigare godkänt ett varumärke som utgjordes av endast en bokstav i kombination med siffror. Dåvarande praxis sa att varumärken skulle kunna uttalas som ord. En förändring var på gång genom en kommande ändring av den svenska varumärkeslagen från den 1 januari 1993. Förändringen skulle innebära att alla tecken som kunde återges grafiskt, även bokstäver siffror, skulle vara registrerbara. En förutsättning var dock att tecknen kunde särskilja näringsidkarens varor från andra varor, dvs. vara välkänt och inarbetat. Ändringen skulle gälla retroaktiv och även omfatta pågående ansökningar – därför ansökte vi innan lagändringen trädde i kraft. Efter omfattande argumentation och tillsammans med marknadsundersökningar från Sifo lyckades vi i november 1994 få X2000 godkänt som varumärke. Det blev då ett av Sveriges första registrerade varumärken att bestå av endast en bokstav i kombination med siffror.
”Enklare än flyget, snabbare än tåget”
Från början lanserades X2000 som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer, med en slogan som löd ”Enklare än flyget, snabbare än tåget”. Passagerarna erbjöds möjligheten att få mat serverad vid sin plats. Dessutom fanns det tillgång till både telefon och fax. Tågen blev populära och därför byggdes 44 stycken X2000-tåg åt SJ av Kalmar Verkstad och ABB under perioden 1989 till 1998. I takt med att flera tåg byggdes, blev X2000 den vanligaste typen av fjärrtåg i Sverige och därför också ett tåg för alla typer av resenärer.
Under 2005 inleddes ett stort projekt med att renovera SJ:s X2000-tåg, och än idag är X2000 den vanligaste persontågstypen längs de stora fjärrtågslinjerna i Sverige. Årligen sker ca 6–7 miljoner resor med X2000-tåg, varav nästan 4 miljoner resor sker på sträckan Stockholm-Göteborg. På den sträckan går dagligen 18 stycken X2000-tåg per riktning, vilket innebär 11.500 sittplatser per dag. En resa mellan Stockholm och Göteborg med X2000 för en person genererar koldioxidutsläpp motsvarande ett halvt kryddmått bensin. En annan jämförelse är att en resenär kan åka mellan Stockholm och Göteborg 74.000 gånger med X2000 för samma koldioxidutsläpp som en flygresa.
SJ har utannonserat ytterligare en totalrenovering av sina X2000-tåg och under 2019 kommer dessa renoverade tåg börja köras på svenska järnvägar. Ambitionen är att det 25 år gamla tåget ska hålla i 25 år till.
X2000® är SJ:s varumärke för snabbtåg av typen X2. När tågen introducerades i början av 90-talet förbättrade de både kapaciteten och hastigheten hos den svenska tågtrafiken. Groth & Co lämnade in varumärksansökan för X2000 1992.
Den svenska modeskaparen Johan Lindeberg startade sitt eget klädmärke J.Lindeberg® 1996. Märket blev en stor internationell succé och har spelat en stor roll för det som internationellt kallats ”det svenska jeansundret”. Groth & Co lämnade in varumärkesansökningarna för J.Lindeberg 1997.
Johan Lindeberg. Foto: Drew Jarrett
Johan Lindeberg föddes i Lund 1957 och tog examen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1988. Efter några år inom reklambranschen började karriären inom modebranschen 1990 då Lindeberg blev svensk distributör för det italienska jeansmärket Diesel. Med hjälp av ett antal framgångsrika reklamkampanjer nådde det svenska bolaget framgång och 1994-95 sålde Lindeberg bolaget till Diesel för att samtidigt bli marknadschef för detsamma. Som marknadschef för Diesel var uppdraget att ta de framgångsrika svenska kampanjerna till USA. Men Lindberg blev inte långvarig på positionen – redan efter några månader lämnade han.
Istället startade han 1996 det egna klädmärket J.Lindeberg i Stockholm. Den första kollektionen visades på New York Fashion Week och innehöll mode- och golfkläder för män. Den svenske golfaren Jesper Parnevik användes från starten som affischnamn för golfkläderna och en stor del av märket utgångspunkt var att kombinera mode med sportkläder. Groth & Co registrerade det första varumärket för J.Lindeberg 1997.
Efter starten kom framgångarna snabbt. Lindeberg vann flera prominenta priser som designer och 2000 öppnades den första flaggskeppsbutiken i Stockholm. Under 2002 introducerades den första damkollektionen och året därpå den första skidkollektionen som den svenska skidåkaren Jon Olsson blev ansikte för. Under den här perioden nådde J.Lindeberg den internationella modepressen och exporten gick på högvarv. Kläder från märket kom att bäras i officiella sammanhang av kändisar som Bono, Brad Pitt, Justin Timberlake, Ashton Kutcher med flera.
2007 kämpade företaget med minskande lönsamhet. Slitningar mellan storägarna och grundaren ledde till att Lindeberg fick lämna företaget samma år. Lindeberg bodde då i New York och startade istället klädmärket BLK DNM några år senare.
Idag har J.Lindeberg över 200 egna butiker runt om i världen och har en årlig försäljning på cirka 1,6 miljarder kronor. Deras sortiment omfattar mode-, golf-, skid- och träningskläder för både män och kvinnor. Johan Lindeberg är sedan januari 2016 tillbaka på J.Lindeberg i rollen som kreativ konsult.
Den svenska modeskaparen Johan Lindeberg startade sitt eget klädmärke J.Lindeberg® 1996. Märket blev en stor internationell succé och har spelat en stor roll för det som internationellt kallats ”det svenska jeansundret”. Groth & Co lämnade in varumärkesansökningarna för J.Lindeberg 1997.
Expedition Robinson® är en dokusåpa där deltagarna ska leva på en öde ö, utföra tävlingar och undvika att bli utröstade av de andra deltagarna. Sverige var först i världen att producera och sända programmet som sedan kom att bli en av världens mest spridda dokusåpor. Groth & Co registrerade varumärket Expedition Robinson 1998.
I Expedition Robinson ska personer leva på en öde ö så länge som möjligt. Förutom utmaningarna i att ordna med mat, vatten och boende, ska deltagarna mötas som lag i ett antal tävlingar. Det förlorande laget måste rösta hem en av sina medlemmar vid ett så kallat ö-råd. Den deltagaren som är sist kvar på ön utses till vinnare och får ta emot Robinson-statyetten och en summa pengar.
Idén till TV-programmet skapades 1994 av engelsmannen Charlie Parsons, men ingen i England ville producera programmet. Det ville däremot det svenska produktionsbolaget Strix Television som först i världen producerade programmet för Sveriges Television, SVT, 1997. Expedition Robinson blev snabbt populärt och har sedan dess producerats i 15 säsonger med sex olika programledare på fyra olika TV-kanaler. Groth & Co registrerade varumärket Expedition Robinson för SVT 1998.
Expedition Robinson blev snabbt populärt och är idag ett av Sveriges mest populära TV-program genom tiderna. Programmet har förutom Sverige producerats i ytterligare ett 50-tal länder. I USA heter programmet Survivor och hade premiär år 2000. Sedan dessa har hela 36 säsonger visats på amerikansk TV, med ytterligare fyra säsonger planerade. Internationellt heter de flesta varianter av programmet oftast något som påminner om Expedition Robinson eller Survivor.
Den tidigare deltagaren Robert Andersson, även känd som Robinson-Robban, har världsrekordet i att ha befunnit sig flest dagar på en öde ö under Robinsoninspelningar. Andersson har nämligen varit på en öde ö i 125 dagar, spritt över fyra säsonger.
Efter Big Brother® är Expedition Robinson världens mest spridda dokusåpa. Groth & Co har också registrerat varumärken kring Big Brother.
Bildtext till fotografiet överst: Malaysia, juni 1997, inspelning av den serie som började sändas i SVT1 lördagen den 13 september. De båda lagen, Papaya Beach och Banana Beach, poserar med programledaren Harald Treutiger i havet vid Pulau Tengah. Foto Jack Mikrut code 1013 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN
Expedition Robinson® är en dokusåpa där deltagarna ska leva på en öde ö, utföra tävlingar och undvika att bli utröstade av de andra deltagarna. Sverige var först i världen att producera och sända programmet som sedan kom att bli en av världens mest spridda dokusåpor. Groth & Co registrerade varumärket Expedition Robinson 1998.
World Childhood Foundation® är en stiftelse grundad av H.M. Drottning Silvia. De arbetar för barns trygghet över hela världen och har ett speciellt fokus på barn i utsatta miljöer. Sedan starten 1999 har Groth & Co hjälpt Childhood pro bono med deras varumärkesfrågor.
Childhood arbetar med att förverkliga sin vision: Att alla barn har rätt till en barndom fri från sexuella övergrepp, exploatering och våld. Barn ska ha rätt till en trygg barndom och man arbetar särskilt med förebyggande åtgärder över hela världen.
Initiativ och idéer kommer oftast från personer med kunskap och kännedom som finns nära barnen. Idéerna har kunnat förverkligas tack vare Childhoods finansiering, kunskap och uppmuntran. Childhood har möjliggjort över 1300 projekt runt om i världen. Man har också arbetat och bidragit med att frågan ska komma upp på den globala agendan; i FN:s globala mål (mål 16) som antogs 2015 står det att världen ska stoppa allt våld mot barn.
World Childhood Foundation® är en stiftelse grundad av H.M. Drottning Silvia. De arbetar för barns trygghet över hela världen och har ett speciellt fokus på barn i utsatta miljöer. Sedan starten 1999 har Groth & Co hjälpt Childhood pro bono med deras varumärkesfrågor.
Företaget Seabased arbetar med att utvinna energi ur havsvågor. Den så kallade vågkraften har många fördelar i form av stor energitillgång, låga kostnader och minimal påverkan på miljön. Groth & Co har sedan starten 2001 assisterat Seabased med frågor kring patent och annan immaterialrätt.
Vågkraft innebär att utnyttja energin som finns i vattenvågor för att producera elektricitet. Precis som vind och sol, är vågor en gratis energikälla som ständigt förnyas med hjälp av solen. Att försöka utvinna energi ur vågor är ingenting nytt – försök har gjorts enda sedan 1890 och det första patentet på området är redan från 1799. Men vågkraft är ännu inte en allmänt använd kommersiell teknik.
Potentialen med vågkraft är enorm. Två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten, och vågor är jordens sista outnyttjade källa av naturligt förnybar energi. Vågenergi är också den som är den mest koncentrerade formen av förnybar energi på jorden med en kraftdensitet som är mycket högre än vind- och solenergi. Dessutom är den mer förutsägbar och konsekvent än vind eller sol. De främsta utmaningarna med att utvinna vågenergi är att med god ekonomi kunna konstruera vågkraftverk som dels klarar av de påfrestningar som uppkommer till havs, till exempel av stormar, och dels hanterar variationerna i vågeffekten.
2001 grundades företaget Seabased AB av Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Leijon läste till civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola. Studierna i Elektroteknik gick fort då han tog en civilingenjörsexamen på mindre än tre år. 1984 erhöll han därför John Ericsson-medaljen. Efter detta studerade han vidare som doktorand vid institutionen för högspänningsteknik. Direkt efter disputationen började Leijon att arbeta vid ABB i Västerås där han uppfann och utvecklade produkter inom kraftgenerering – bland annat Powerformer, en generator med en för den tiden revolutionerande konstruktion. År 2000 fick han tjänsten som ämnesprofessor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Forskningen vid universitetet har lett till att ett flertal företag bildats, bland annat Seabased.
Seabased planerar, bygger och installerar kompletta parker av vågkraftverk. Idag är företaget bland de världsledande på området och deras patenterade teknik levererar förnybar energi från havsvågor. I svenska Lysekil finns redan ett antal vågkraftbojar som redan 2016 levererade el till det lokala elnätet. Seabased har även sålt lösningar till länder som Bermuda, Sri Lanka och Ghana.
Sedan starten 2001 har vi på Groth & Co assisterat Seabased med immaterialrättsrådgivning. Fokus har legat på att bygga den patentportfölj som idag täcker flera viktiga delar av företagets teknik och system på en global marknad. Vi har även assisterat Leijons andra företag, Vertical Wind, Current Power och Electric Line med immaterialrättsrådgivning.
Vågkraft har potentialen att producera mer el än vad vi producerar totalt på jorden idag. Rätt konstruerat kan detta även göras utan påverkan på miljön eller djurlivet, utan batterier och utan att använda någon landyta – dygnet runt alla årets dagar.
Företaget Seabased arbetar med att utvinna energi ur havsvågor. Den så kallade vågkraften har många fördelar i form av stor energitillgång, låga kostnader och minimal påverkan på miljön. Groth & Co har sedan starten 2001 assisterat Seabased med frågor kring patent och annan immaterialrätt.
Google är ett amerikanskt internetföretag grundat 1998 som är mest känt för sin söktjänst med samma namn. Idag är Google ett av värdens högst värderade företag och har ett av världens högst värderade varumärken. 2003 assisterade Groth & Co Google med att registrera google.se och företrädde dem i en domännamnstvist gällande samma domännamn.
Google grundades 4 september 1998 av två doktorander på Stanford University i Kalifornien – Larry Page och Sergey Brin. Vid tiden rankade befintliga sökmotorer sökträffarna genom att titta på hur många gånger söktermen fanns skriven på en viss webbsida. Page och Brin utvecklade istället ett rankingsystem baserad på relevans, som gjorde att den som sökte fick ett bättre sökresultat. Sökmotorn blev därför snabbt populär både i USA och internationellt.
Namnet Google kommer från den matematiska termen ”googol” som betecknar talet 10100. Idag är Googles varumärke värderat till 120 miljarder dollar (2018) och är därmed ett av världens tre mest värdefulla varumärken.
2003 assisterade vi på Groth & Co Google med att registrera domännamnet google.se. Redan 2000 hade Google lanserat sin sökmotor på svenska, men då via domännamnet google.com. På grund av de rådande registreringsreglerna kunde ett amerikanskt företag inte ansöka om ett domännamn under .se. På våren 2003 registrerade ett svenskt IT-företag domännamnet google.se. Från vår och Googles synvinkel var det troligt att detta hade skett i ond tro för att snylta på Googles välkända varumärke och stora goodwill. Någon webbsida var ännu inte lanserat på domänen då vi genom ett förenklar tvisteförfarande (ATF) hos Internetstiftelsen i Sverige, IIS, kunde få domännamnet överfört till Google. Vi initierade tvisteförfarandet och lämnade in omfattande argumentation innehållandes material kopplat till Google och dess varumärke globalt och i Sverige. IIS beslutade i vår fördel och domännamnet fördes över till Google. Senare assisterade vi även Google med att registrera ett antal domännamn kring Youtube och registrerade Gmail som varumärke nationellt i Sverige 2008.
Året då vi registrerade google.se, 2003, var också året då det svenska Språkrådet la till verbet ”googla” i sin nyordslista. Att googla innebär enligt Språkrådet att ”göra sökningar i söktjänsten Google”, men Språkrådet erkänner samtidigt att verbet idag kan betyda ”att använda vilka söktjänster eller sökfunktioner som helst”.
I Sverige har söktjänsten Google en stark ställning. 98-99% av 16–65-åringarna använder Google någon gång för att söka information (2018). Globalt är samma siffra 93% (2018). Men i Kina använder bara 2,5% av internetanvändarna Google (2018). Där är det istället den inhemska sökmotorn Baidu som dominerar.
Genom åren har sökmotorn förbättrats, bland annat med funktioner som personligt anpassade sökresultat och automatisk kompletterande av skrivna söktermer. Men Google har också vuxit till ett av världens största mediaföretag och har tjänster långt bortom den första sökmotorn. Företaget tillhandahåller många andra tjänster som Youtube, Gmail, Google Docs, Google Maps, Google Översätt, Google Ads, Google Earth, Google Analytics med flera. Google räknas som ett av de högst presterande tech-bolagen på den amerikanska börsen tillsammans med de andra internet-giganterna Facebook, Apple, Amazon och Netflix. Tillsammans kallas bolagen ofta för FAANG-företagen.
Googles nya logotyp, i jämförelse mot den gamla i bilden överst
Google är ett amerikanskt internetföretag grundat 1998 som är mest känt för sin söktjänst med samma namn. Idag är Google ett av värdens högst värderade företag och har ett av världens högst värderade varumärken. 2003 assisterade Groth & Co Google med att registrera google.se och företrädde dem i en domännamnstvist gällande samma domännamn.
Klarna startades 2005 som Kreditor Europe AB för att förenkla betalningsprocessen i samband med e-handel. Idag är Klarna ett globalt IT-företag och bank, och räknas som ett av Sveriges Unicorn-företag. Namnet Klarna® skapades av Groth & Co:s systerföretag 2009 och vi hjälpte till med företagets första varumärkesansökningar.
2005 deltog Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson i Handelshögskolan i Stockholms årliga entreprenörstävling. De tre studenterna ville göra e-handeln säkrare och enklare för både köpare och säljare. I tävlingen gick det inte så bra – idén hamnade bland de sista bidragen. Trots det valde Siemiatkowski, Adalberth och Jacobsson att, med hjälp av Handelshögskolan inkubator SSE Business Lab AB, grunda företaget i mitten av 2005 under namnet Kreditor Europe AB.
Vårt systerföretag, namnskaparna Skriptor Zigila, fick 2009 i uppdrag att hitta ett nytt namn på Kreditor. De tre grundarna var övertygade om sin kommande succé och såg ett internationellt bolag i framtiden. Därför var grundarna fast beslutna vid att de ville ha ett namn på engelska. Skriptor Zigila jobbade primärt med engelska namn men föreslog parallellt också namn på andra språk. Man kanske inte måste ha något engelskt? Så länge namnet inte innehåller å, ä, ö kan det uttalas på engelska. Valet föll till slut på namnet Klarna – ett svenskt verb som betyder att någonting blir ljust eller tydligt, motsvarande engelskans to brighten up, clarify och (make) clear. Och det var ju precis det Klarna ville göra med betalningarna inom e-handel. Vi på Groth & Co hjälpte också till med Klarnas första varumärkesansökningar.
2017 satt Skriptor Zigila i ett helt annat möte med en helt annan kund. En av beslutsfattarna i namnskaparprocessen är amerikan. Han var orolig om Skriptor Zigila verkligen kunde skapa internationella namn på engelska. Så han ställde kontrollfrågan ”Do you do American names like Google and Klarna?”.
2018 är Klarna ett börsnoterat bolag med ca 2 000 anställda och verksamhet i 14 länder. Över 90 000 e-handlare och 60 miljoner konsumenter har använt Klarnas betalningslösningar. Omsättningen uppgick till 4,5 miljarder kronor för 2017.
Klarna startades 2005 som Kreditor Europe AB för att förenkla betalningsprocessen i samband med e-handel. Idag är Klarna ett globalt IT-företag och bank, och räknas som ett av Sveriges Unicorn-företag. Namnet Klarna® skapades av Groth & Co:s systerföretag 2009 och vi hjälpte till med företagets första varumärkesansökningar.
Den 19 juni 2010 gifte sig Kronprinsessan Victoria med sin fästman Daniel Westling, numera prins och hertig av Västergötland. Groth & Co fick hedersuppdraget att lämna in varumärkesansökan för den symbol som prydde alla officiella varor kopplade till det kungliga bröllopet.
I samband med bröllopet tog man fram olika produkter vilka pryddes med symbolen och såldes till förmån för Kronprinsessparets Stiftelse. Stiftelsen skapades både för att uppmärksamma giftermålet och att motverka utanförskap samt främja god hälsa för barn och unga i Sverige.
Porslinsserien i Den Officiella Bröllopsserien består av åtta väl valda delar i kungligt serafimerblått och äkta guld. Den serafimerblå färgen är delikat och andas lätt gustaviansk stil, och samtidigt Sverige 2010. Dekoren, som är en del av den grafiska profilen, är inspirerat av ett befintligt grafiskt mönster på Drottningholms Slott. Porslinsserien togs fram i samarbete med Rörstrand som också är kunglig hovleverantör. Förutom porslinsserien tog man också fram bland annat bestick, choklad och smycken med varumärket.
Kronprinsessan Victoria och prins Daniel under kortegen vid Slottsbacken.
Den 19 juni 2010 gifte sig Kronprinsessan Victoria med sin fästman Daniel Westling, numera prins och hertig av Västergötland. Groth & Co fick hedersuppdraget att lämna in varumärkesansökan för den symbol som prydde alla officiella varor kopplade till det kungliga bröllopet.
Det svenska företaget Seamless Distribution AB var tidigt ute med mobila betalningar. Med tjänsten SEQR® kan konsumenter betala i butiker och online via en app i sin mobiltelefon. Under en period på 10-talet var tjänsten Sverige och Europas mest använda mobila betallösning. Groth & Co lämnade in patentansökningar för Seamless mobila betalningar 2011.
Mobila betalningar är ett betalsätt där en mobiltelefon används för att betala ett köp. I teknikens början under 00-talet innebar det ofta att betala med ett SMS. Men på 10-talet gjordes betalningarna vanligen genom en app på en smartphone. Den teknik som används för att kommunicera till och från mobilen kan vara genom SMS, webbsida, app, Near Field Communication eller QR-koder.
Ett företag som var tidigt ute med mobila betalningar var svenska fintech-bolaget Seamless Distribution AB. 2011 lanserade Seamless tjänsten SEQR som gjorde det möjligt för alla med en smartphone att betala i butik, restaurang, parkeringen och online. Användaren kunde också skicka och ta emot pengar gratis, ansluta kundklubbar, samla kvitton digitalt och ta del av erbjudanden direkt i mobilen. Tekniken baserades på att scanna en QR-kod vid kassan och godkänna betalningen med pin-kod. Vi lämnade in patentansökningar för Seamless till EPO, i USA och via PCT i september 2011.
SEQR var under en period på 10-talet Sveriges och Europas mest använda mobila betallösning. Men konkurrensen på den starkt växande marknaden med många stora aktörer blev tuff. I slutet av 2017 sålde Seamless (numera Invuo Technologies AB) Seqr till det nystartade bolaget Glase FinTech AB och i oktober 2018 inledde Invuo en konkurs.
Mobila betalningar är på stark frammarsch och en teknik som kommer bli allt vanligare i framtiden. Idag finns fem huvudtyper av mobila betalningar, som också kan användas i kombination:
Mobila plånböcker
Kortbaserade betalningar
Operatörsfaktureringar, där en betalning hamnar på en annan faktura, t.ex. på telefonräkningen.
Betalningar med så kallad NFC-teknik (Near Field Communication)
Direkta överföringar mellan olika bankkonton, som t ex med Swish.
2017 använde 66% av svenskarna appen Swish för att betala och göra transaktioner med sina smartphones. Trots det ligger Europa sist bland världsdelarna vad gäller användandet av mobila betalningar. Endast 22% av européerna använde någon form av mobila betalningar under 2017. Globalt ligger motsvarande siffra på 33% där Kina och Indien toppar listan med 45% respektive 41% av befolkningen som genomförde mobila betalningar. De två största aktörerna inom mobila betalningar är också båda kinesiska – WeChat och AliPay som hade 600 respektive 450 miljoner aktiva användare under 2017. Andra stora globala aktörer är PayPal, Apple Pay och Samsung Pay.
Det svenska företaget Seamless Distribution AB var tidigt ute med mobila betalningar. Med tjänsten SEQR® kan konsumenter betala i butiker och online via en app i sin mobiltelefon. Under en period på 10-talet var tjänsten Sverige och Europas mest använda mobila betallösning. Groth & Co lämnade in patentansökningar för Seamless mobila betalningar 2011.
Plantagon International AB är verksamma inom urbant jordbruk och har vunnit en rad globala priser för sin innovation. Deras vertikala växthus placeras i städer för att odla dagsfärska grödor nära konsumenten med minimal negativ miljöpåverkan. Sedan 2012 anlitar Plantagon Groth & Co för strategisk rådgivning kring immaterialrätt.
3D-modell av Plantagons urbana växthus
Fram till 2050 förväntas jordens befolkning öka med ca 3 miljarder människor. Redan idag använder vi över 80% av jordens odlingsbara mark för jordbruk. För att möta det ökande behovet av mat behöver vi mer odlingsbar mark – till en yta ungefär lika stor som Brasilien. För att odla med minimal negativ miljöpåverkan borde vi också odla så nära konsumenten som möjligt, och 2050 förväntas upp till 70% av jordens befolkning bo i storstäder. I en tät stadsmiljö är tillgången till mark väldigt liten och priset är väldigt högt. För att skapa en hållbar livsmedelsproduktion i städerna måste vi producera maximal mängd livsmedel på ett minimalt markområde, samtidigt som vi använder minimala resurser och genererar minimalt med avfall.
Med viljan att lösa dessa globala problem grundades det svenska innovationsföretaget Plantagon International AB år 2008. Plantagon har tagit fram ett patenterat koncept för att odla mat i växthus i urbana miljöer. Deras teknik ska kunna minska behovet av energi, vatten och bekämpningsmedel samt ta vara på utsläpp av koldioxid, CO2, och spillvärme från bostäder och industri. Genom att odla i storstäderna ska också behovet av transporter minska.
3D-modell av Plantagons urbana växthus
Vi på Groth & Co har arbetat med Plantagons immaterialrättsfrågor sedan 2012. Inom ramen för vårt samarbete har vi lagt en global strategi kring IP samt drivit operativa frågor och ansökningar av patent, design och varumärken. Du kan läsa mer om vårt strategiska arbete för Plantagon här. Vi har också tagit en stor roll i Plantagons arbete kring finansiering. Inför deras internationella expansion genomförde vi först en patentvärdering och senare en varumärkesvärdering. Underlaget användes sedan som investeringsunderlag i samtal med potentiella finansiärer. Här kan du läsa om arbetet med Plantagons patentvärdering respektive varumärkesvärdering.
Idag är Plantagon en världsledande pionjär inom området livsmedelssäkerhet och CSR, som kombinerar urbant jordbruk, innovativa tekniska lösningar och arkitektur för att möta efterfrågan på effektiv matproduktion inom städerna. Plantagon har vunnit åtskilliga priser och har utsetts av Red Herring Top 100 Global Award till ett av världens mest innovativa företag.
Plantagon International AB är verksamma inom urbant jordbruk och har vunnit en rad globala priser för sin innovation. Deras vertikala växthus placeras i städer för att odla dagsfärska grödor nära konsumenten med minimal negativ miljöpåverkan. Sedan 2012 anlitar Plantagon Groth & Co för strategisk rådgivning kring immaterialrätt.
FundedByMe är Sveriges första plattform för crowdfunding – en metod för företag att söka finansiering från många individer. Företaget har förmedlat finansieringar till ett totalt värde av 550 miljoner kronor. Groth & Co registrerade deras varumärke globalt 2014.
Crowdfunding är ett sätt att finansiera ett företag eller projekt genom små investeringar från många människor. Vanligtvis sker detta via dedikerade webbsidor där företag lägger upp digitala pitchar som privatpersoner kan ta del av och sedan välja att investera i. Fördelarna för företagen som tar in riskkapital via crowdfunding är bland annat att det går att få in stora summor utan att ha ett kontaktnät bland investerare och att de privatpersoner som investerar kan fungera som ambassadörer för företaget. 2015 uppgick den globala finansieringen genom crowdfunding till över 34 miljarder dollar.
I Sverige har crowdfunding blivit ett naturligt och viktigt verktyg för att finansiera startups och tillväxtföretag. 2012 lanserades FundedByMe som den första crowdfunding-plattformen i Sverige. Företaget har sedan dess blivit en välkänd aktör i konkurrens med andra liknande plattformar, och deras annonser har bland annat synts i Stockholms tunnelbanesystem. Vi på Groth & Co registrerade varumärket FundedByMe® globalt 2014.
Sedan starten och fram till 2018 har FundedByMe förmedlat finansiering till ett värde av över 550 miljoner åt än 470 bolag i 25 olika länder. Till exempel har den svenska elbilstillverkaren Uniti och matvarukedjan Paradiset tagit in ca 12 respektive 20 miljoner kronor genom FundedByMe.
FundedByMe är Sveriges första plattform för crowdfunding – en metod för företag att söka finansiering från många individer. Företaget har förmedlat finansieringar till ett totalt värde av 550 miljoner kronor. Groth & Co registrerade deras varumärke globalt 2014.
Uber är ett globalt teknikföretag mest känt för sin app-baserade taxiverksamhet. På mindre än ett decennium har företaget lanserats i 785 storstäder världen över och nått en värdering på 72 miljarder dollar. 2016 assisterade Groth & Co Uber i ett invändningsärende i Sverige gällande det viktiga huvudvarumärket, Uber®.
Uber grundades under namnet Ubercab år 2009 av Travis Kalanick och Garret Camp. Namnet Uber kommer från det tyska order ”über” som betyder över eller ovan. Det tyska ordet har länge använts som slang i USA och då fått en betydelse av ungefär ”super” eller ”det bästa”.
Företagets första tjänst lanserades 2011. Med en app i en smartphone kunde de boende i San Francisco boka en svart lyxbil, men till ett dyrare pris än en vanlig taxi. Året därpå lanserades en mer traditionell taxiliknande tjänst. Men det var i april 2013 som tjänsten som företaget senare skulle bli mest känd för lanserades. Genom Ubers app kunde användarna nu boka bilar och förare för transport, likt en taxitjänst. Men förarna, som hade låga krav för att få köra, kunde använda sina egna bilar och priset var därför ofta lägre än en vanlig taxi. Appen använde GPS för att matcha beställare med förare, och för att föraren ska hitta beställaren. 2013 lanserades Uber i Sverige.
2016 assisterade Groth & Co Uber med ett intrångsärende gällande varumärken i Sverige. Det svenska företaget Red Core hade lämnat in en varumärkesansökan för UBERSKILLS för liknande varor och tjänster som Uber hade registreringar för. Vår uppgift var att begränsa omfånget på Red Core’s registrering så att den inte gjorde intrång i Ubers varumärken. Du kan läsa mer om vårt arbete här.
Idag är Uber ett globalt företag vars tjänster finns tillgängliga i 785 storstäder världens över. Verksamheten har breddats från endast taxiverksamhet till att nu också omfatta matleveranser, lån av cyklar och hyra av bilar. På somrarna i Kroatien kan man också använda UberBOAT för att åka med racerbåtar mellan de vackra öarna.
Uber är idag värderat till ca 72 miljarder dollar (augusti 2018), och företaget planerar för en börsintroduktion under 2019.
Uber är ett globalt teknikföretag mest känt för sin app-baserade taxiverksamhet. På mindre än ett decennium har företaget lanserats i 785 storstäder världen över och nått en värdering på 72 miljarder dollar. 2016 assisterade Groth & Co Uber i ett invändningsärende i Sverige gällande det viktiga huvudvarumärket, Uber®.
Renewcell AB har tagit fram en unik teknik för återvinning av textilier. Med tekniken producerar man nytt biologiskt nedbrytbart material genom att återvinna kläder i stor skala. Deras teknik innebär att modeindustrin blir mer hållbar framöver. Klädtillverkare över hela världen använder nu deras återvinningsmaterial Circulose®. Renewcell anlitar Groth & Co i samband med registrering av varumärken och domännamn.
Renewcell ville tackla utmaningen att få mode- och textilindustrin hållbar. Återvinning av kläder har varit försumbart och företaget ville kunna återvinna i stor skala och därför grundade man sustaintech-bolaget Re:NewCell AB 2012. Världsledande cellulosakemiforskare utvecklade tekniken för textilåtervinning och sedan 2017 är H&M delägare i bolaget.
2014 visades resultatet upp på catwalken då en modell bar en gul klänning som var gjord av återvunna blåjeans. Tillverkningen startade vid anläggningen i Kristinehamn 2018 och två år senare levererade man sin första kommersiella order. Med visionära innovatörer har företaget växt snabbt och intresset från modeindustrin har ökat.
Renewcell anses vara världens första tillverkare av en högkvalitativ, nedbrytbar, textilråvara producerad av textilavfall från konsument. Man satsar på att utöka kapaciteten så ännu en textilåtervinningsanläggning i Sundsvall är planerad att sättas i drift under första halvåret 2022.
Circulose massa
Företagets textilåtervinning är en patenterad processteknik. Textilavfallet som har hög cellulosahalt, som bomull eller viskos, görs om till ett högkvalitativt nytt material som fått namnet Circulose®. Textilierna bearbetas genom att strimlas, avfärgas och förvandlas till en uppslamning. Föroreningar och annat icke-cellulosahaltigt innehåll separeras från uppslamningen. Uppslamningen torkas för att producera en ren, naturlig lös massa av 100% återvunnen textil av varumärket Circulose®. Materialet som torkas och pressas till ark, förpackas slutligen i balar och matas tillbaka i textilproduktionens värdekedja som en ersättning för material som bomull, olja och trä.
Sedan 2017 anlitar Renewcell Groth & Co med strategiska immaterialrättsfrågor kring varumärken och domännamn. Renewcell licensierar varumärket Circulose® till klädtillverkare som använder det parallellt med det egna varumärket på kläder som tillverkats med materialet.
2020 lanserade man sitt banbrytande återvunna material i detaljhandeln för första gången tillsammans med H&M respektive Levi’s. Med ambitionen att bli ett världsledande hållbart bolag börsnoterades Renewcell 2020 på Nasdaq First North Premier Growth Market.
Renewcell har rankats i den amerikanska tidningen Fast Companys prestigefyllda årliga lista över världens mest innovativa företag ”World’s Most Innovative Companies” för 2021. Deras återvunna material inkluderades även i TIME Magazines lista över ”The 100 Best Inventions of 2020”. Bolaget fick också 2019 ”Norrsken Impact Award”.
Bal av kasserade jeans. Foto: Alexander DonkaStäng
Återvinning av textilier
Renewcell AB har tagit fram en unik teknik för återvinning av textilier. Med tekniken producerar man nytt biologiskt nedbrytbart material genom att återvinna kläder i stor skala. Deras teknik innebär att modeindustrin blir mer hållbar framöver. Klädtillverkare över hela världen använder nu deras återvinningsmaterial Circulose®. Renewcell anlitar Groth & Co i samband med registrering av varumärken och domännamn.
Artificiell intelligens är ett snabbväxande teknikområde med målet att skapa intelligenta maskiner. Oftast handlar det om maskiner som kan efterlikna mänskliga kognitiva funktioner, som lärande och problemlösning. För det svenska MedTech-företaget ContextVision har Groth & Co med start 2017 utfört strategiskt och operativt patentarbete kring AI och deras tillämpning inom medicinska bilder.
Artificial Intelligence, artificiell intelligens eller bara kort och gott AI – det som en gång sågs som futuristisk science fiction är nu en naturlig del av våra liv. AI används bland annat inom sjukvård, utbildning och översättning, och tillämpningsområdena blir flera i samma snabba takt som tekniken förbättras.
Den amerikanska forskaren John McCarthy myntade begreppet Artificial Intelligence redan 1956. Sedan dess har det i omgångar gjorts mycket forskning och tekniska framsteg inom området. Men det dröjde till slutet av 1990-talet och början av 2000-talet innan utökad datakraft gjorde att tillämpningen av AI tog fart inom många områden. 1997 var första gången en dator besegrade den regerande världsmästaren i schack, och 2011 vann superdatorn Watson ett parti av frågesporten Jeopardy mot två regerande mästare.
Den snabba tekniska utvecklingen har följaktligen medfört en kraftig ökning av antalet patentansökningar kopplat till AI. Mellan åren 2011 och 2016 var artificiell intelligens ett av de snabbast växande teknikområdena för nya patentansökningar, med en årlig genomsnittlig ökning på 43 %.
ContextVision applicerar AI på medicinska bilder
2017 inledde Groth & Co strategiskt patentarbete kring AI för det svenska MedTech-företaget ContextVision. Företaget är globala marknadsledare inom bildförbättring och levererar bildprocessning till OEM-tillverkare inom ultraljud, MRI, röntgen och mammografi över hela världen. Med deras nya innovation ville ContextVision använda artificiell intelligens, framförallt deep learning, för att automatiskt optimera bildkvalitet i medicinska bilder. Vårt arbete inleddes med att utifrån en Freedom-to-Operate-analys kartlägga det snabbväxande patentlandskapet. Efter denna analys kunde vi ge kunden strategisk rådgivning, för att senare skriva och lämna in patentansökningar. Du kan läsa mer om vårt arbete för ContextVision här.
Vad händer med AI i framtiden?
Hur långt vi kan komma med artificiell intelligens får framtiden utvisa. Det finns många fördelar med tekniken, bland annat tids- och kostnadsbesparingar när uppgifter flyttas från människa till dator. I vissa fall kan AI också lösa uppgifter som är för komplicerade eller förs stora för människor. Redan har vi sett spännande tillämpningar av AI som till exempel kan skriva hit-låtar, skapa recept och köra bilar.
Men tekniken väcker också oro kopplat kring etik och moral. Skeptikerna målar upp dystopiska framtidsscenarier där AI har blivit så smart att det har blivit den dominerande formen av intelligenser på jorden. Vi kan dock konstatera att redan idag har AI blivit en viktig del av teknikindustrin som ofta utför svåra arbetsuppgifter som innehåller stora datamängder.
Artificiell intelligens är ett snabbväxande teknikområde med målet att skapa intelligenta maskiner. Oftast handlar det om maskiner som kan efterlikna mänskliga kognitiva funktioner, som lärande och problemlösning. För det svenska MedTech-företaget ContextVision har Groth & Co med start 2017 utfört strategiskt och operativt patentarbete kring AI och deras tillämpning inom medicinska bilder.
Internet of Things är ett samlande begrepp för vardagliga apparater med inbyggd internetuppkoppling. Uppkopplingen gör att apparaterna kan styras på distans samt skicka och ta emot data. Tekniken spås påverka och effektivisera ett stort antal områden, inte minst i våra hem. Groth & Co har assisterat Telia med patentarbete inom detta snabbväxande teknikområde.
Internet of Things förkortas ofta IoT eller kallas ibland för Sakernas internet på svenska. Termen myntades 1999 av den brittiske entreprenören Kevin Ashton. Men redan 1982 fanns en uppkopplad varuautomat på Carnegie Mellon University i Pittsburg, USA.
Idag är vi vana med att ha ett antal apparater som är uppkopplade mot internet – datorer, surfplattor, smarta telefoner med mera. Men med IoT menas att internetuppkopplingen utökas till att också omfatta saker och föremål som vi tidigare inte har tänkt på som internetanslutna. Det kan handla om hushållsapparater, kläder och accessoarer, men också fordon, maskiner och hela byggnader. Internetanslutningen gör att sakerna kan styras på distans samt kommunicera och utbyta data med andra uppkopplade saker. Detta skapar möjligheter till automatisering och effektivisering.
Möjligheten att ansluta många saker till internet har naturligtvis kommit ur den tekniska utvecklingen kring trådlös internetanslutning med hög hastighet. Men också teknisk utveckling hos sakernas hårdvara och mjukvara har varit viktig för framväxten av internet of Things.
Applikationsområdena av uppkopplade saker är många. För privatpersoner kan det handla om den smarta klockan som talar om när på dagen du är mest produktiv, att du kan sätta på värmen i bilen innan du kliver in eller att kylskåpet talar om när mjölken är slut. För samhällsaktörer kan det handla om system med sensorer i soptunnor, en kommunikationsplattform för snöröjningsaktörer eller att effektivisera vård- och omsorg genom datautbyte. För industrin kan det handla om smarta logistiksystem, effektiviserad energiutvinning eller uppkopplad medicinsk utrustning.
Groth & Co har assisterat Telia med patentarbete kopplat till Internet of Things sedan 2017. Arbetet har omfattat såväl strategier som att skriva och lämna in patentansökningar. Telia har satsat stort på denna teknik och har redan idag applikationer inom Connectivity (lösningar för övervakning, styrning och avläsning av maskiner, mätutrustning och sensorer), Smart Kollektivtrafik (internet, infotainment eller passagerarräkning) och Telia Sense (enklare bilägande med körjournal, parkeringsassistans och miljövänlig körning).
Redan idag, 2018, anger 50% av svenskarna att de har en eller flera uppkopplade apparater i sina hem. 2017 uppskattades det finnas 20 miljarder uppkopplade saker globalt. Den siffran förväntas stiga till 50 miljarder 2020.
Internet of Things är ett samlande begrepp för vardagliga apparater med inbyggd internetuppkoppling. Uppkopplingen gör att apparaterna kan styras på distans samt skicka och ta emot data. Tekniken spås påverka och effektivisera ett stort antal områden, inte minst i våra hem. Groth & Co har assisterat Telia med patentarbete inom detta snabbväxande teknikområde.
Virtual Reality är en interaktiv upplevelse i en datorskapad värd. Genom datateknik kan användaren uppleva, röra sig i och interagera med värden. Oftast görs detta med hjälp av ett par VR-glasögon. Groth & Co har assisterat det svenska innovationsföretaget Tobii med patentarbete kring Virtual Reality inom Eyetracking.
De flesta av oss kommer aldrig resa till månen, stå på scen med Rolling Stones eller flyga stridsflygplan. Men med Virtual Reality kan många av oss i alla fall kunna simulera sådana upplevelser. Virtual Reality (VR), eller ibland Virtuell Verklighet (VV) på svenska, är teknik som skapar en trovärdig och interaktiv datorskapad värld i 3D som användaren kan uppleva som verklig. Detta sker oftast med hjälp av VR-glasögon, men även annan utrustning som handskar eller andra styrinstrument förekommer.
Morton Heiligs Sensorama
Trots att Virtual Reality upplevs som en modern teknik är historien lång. Beroende på definition går historien så långt tillbaka som till 1838 då Charles Wheatstone uppfann det första stereoskopet, eller 1929 då Edward Link uppfann den första flygsimulatorn. En mer modern milstolpe var 1956 då filmfotografen Morton Heilig uppfann Sensorama – ett biografliknande skåp som med högtalare, 3D-skärm, fläktar, luktgeneratorer och en vibrerande stol. I en Sensorama kunde en person i taget få uppleva att åka motorcykel eller flyga helikopter.
På 1980-talet blev begreppet Virtual Reality allmänt känt i samband med att Jaron Lanier grundade företaget VPL Research och började utveckla utrustning som glasögon och handskar till VR. Teknikutvecklingen har pågått konstant och på 1990-talet började VR-glasögonen att bli vanligare bland konsumenter. De senaste decenniernas utveckling inom VR, i kombination med den utvecklingen inom mjukvara och datateknik på 2000-talet, har gjort att VR har varit ett snabbväxande teknikområde på 2010-talet.
2017 assisterade Groth & Co det svenska innovationsföretaget Tobii med patentarbete kopplat till VR. Tobii är världsledande inom så kallad Eyetracking, ögonstyrningsteknik. Genom att applicera Tobiis teknik på VR möjliggörs nya former av interaktioner i den virtuella världen. Tobii har VR-applikationer inom datorspel och underhållning, produktivitet samt beteendeanalys.
Barack Obama testar VR
Idag är utbredningen av VR fortfarande vanligast inom underhållning. Där finns tekniken inom allt från datorspel och film till konserter och bergodalbanor. Men även inom utbildning är användningen utbredd. Här finns möjlighet att träna på att utföra komplicerade operationer, att träna på att flyga flygplan eller förbereda astronauter för ett uppdrag i rymden. VR är en teknik på framväxt, men trots det finns idag redan applikationer inom robotik, marknadsföring, psykologi, sjukvård, IT med mera.
Trots en snabb tillväxt och ett brett utbud av applikationer tror många experter att VR-branschen fortfarande är i sin linda. Samma experter tror också att tekniken kan komma att förändra våra liv väsentligt, precis som datorer och smartphones tidigare gjort. Redan år 2020 förväntas VR-marknaden omsätta 700 miljarder kronor. Samtidigt förväntas den globala försäljningen av VR-glasögon uppgå till närmare 100 miljoner enheter under år 2021.
Virtual Reality är en interaktiv upplevelse i en datorskapad värd. Genom datateknik kan användaren uppleva, röra sig i och interagera med värden. Oftast görs detta med hjälp av ett par VR-glasögon. Groth & Co har assisterat det svenska innovationsföretaget Tobii med patentarbete kring Virtual Reality inom Eyetracking.
Kryptovalutor är digitala betalmedel oberoende av en central riksbank, mellanhänder och fysiska kontanter. Istället används krypteringsteknik, peer-to-peer-nätverk och digitala plånböcker för att hålla koll på pengarna och göra transaktioner. Groth & Co har assisterat ett svenskt mjukvaruföretag med att skriva och lämna in en patentansökan för en kryptovaluta.
Redan på 1990-talet försökte många skapa digitala pengar. Men alla försök, som till exempel ecash och Digicash, misslyckades. Konceptet kryptovaluta beskrevs istället första gången 1998, då den kinesiska ingenjören Wei Dai presenterade ett förslag till digital valuta som han kallade B-money. Även om idén kring B-money aldrig realiserades så kom den att ha stor påverkan på när pseudonymen Satoshi Nakamoto lanserade den första kryptovalutan bitcoin 2009. Den viktigaste delen av Nakamotos uppfinning var att han löste hur man bygger ett decentraliserat system. Inspirationen kom från peer-to-peer-nätverk för fildelning.
För att skapa en digital valuta behövdes tidigare att en central server lagrar saldon och håller reda på transaktioner. Det var så försöken på 1990-talet var konstruerade. Men kryptovalutor behöver ingen central aktör. Istället distribueras kryptovalutor genom konsensus kring vilka pengar som finns och vilka transaktioner som har genomförts. Denna konsensus uppnås genom ett peer-to-peer-nätverk av frivilliga användare, som tillsammans verifierar transaktionerna med sina datorer. Varje användare inom nätverket har en komplett historik av alla transaktioner och därmed också saldot på alla konton, anonymt. När det samlade nätverket har bekräftat en transaktion har den blivit en del av en oföränderlig samling av historisk data. Det är detta som kallas blockchain eller blockkedja, och var det som gjorde Nakamotos valuta framgångsrik.
Sedan lanseringen 2009 har bitcoin kommit att bli den mest kända och spridda kryptovalutan. Men utvecklingen går snabbt. I maj 2018 fanns det cirka 2000 kryptovalutor globalt. Bland de mest kända finns förutom bitcoin även ethereum, litecoin, dogecoin, htmlcoin och monero.
2018 assisterade vi ett svenskt mjukvaruföretag med att skriva och lämna in en patentansökan för en kryptovaluta. Ett stort problem med existerande kryptovalutor är att de kräver stora mängder elektricitet då samtliga datorer i nätverket ska arbeta och kylas. Att driva en kryptovaluta är därför varken energieffektivt eller miljövänligt. Vår kunds innovation är att skapa ett miljövänligt och högpresterande distribuerat system med en tillhörande en låg volatil kryptovaluta.
En spännande aspekt med kryptovalutor är att deras värde inte påverkas av politiska beslut eller en riksbanks ökade produktion av kontanter. På så sätt kan kryptovalutor liknas vid ett slags digital guld. På sikt borde därför kryptovalutor komma att behålla sitt värde stabilt över tid. Detta, i kombination med att pengarna kan användas globalt utan påverkan av växelkurser och växelavgifter, gör kryptovalutorna åtråvärda inför framtiden. Initialt har dock de flesta kryptovalutor haft problem med hög volatilitet och därmed varit svåra att förutspå. Detta har lagt grunden för en spekulativ marknad för investerare. Handeln med kryptovalutor sker på speciella plattformar och volymen på den dagliga handeln överstiger handeln på några av Europas största börser.
Hur vi kommer att använda kryptovalutor i framtiden återstår därför att se. Klart är i alla fall att denna nya typ av valuta har väckt stort intresse hos såväl privatpersoner och företag som politiker och finansiella institut. Kryptovalutor har därför möjligheten att påverka världsekonomin och förändra hur vi ser på både pengar och ekonomisk politik i framtiden.
Kryptovalutor är digitala betalmedel oberoende av en central riksbank, mellanhänder och fysiska kontanter. Istället används krypteringsteknik, peer-to-peer-nätverk och digitala plånböcker för att hålla koll på pengarna och göra transaktioner. Groth & Co har assisterat ett svenskt mjukvaruföretag med att skriva och lämna in en patentansökan för en kryptovaluta.