Patentpionjären: L A Groth

Patentpionjären: L A Groth

Lorenz Albrecht Theodor Groth grundade Groth & Co i Stockholm 1869. Som Skandinaviens första immaterialrättsrådgivare erbjöd han sig att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men också med att kommersialisera patenten och sälja produkterna. Tidpunkten var väl vald då den sammanföll med vad som nu brukar kallas Sveriges industriella genombrott. 

Men allt började i Värmland

Den 2 mars 1843 föddes Lorentz Albrecht Theodor Groth (L A Groth) i Säterud, Köla församling i Värmlands län. Han var son till Lorentz Adolf Groth (1798-1856) och Fredrika Justina (1815-76). Pappan var född i Stockholm men kom att arbeta i Värmland; först som bruksman och metallurg vid Edsvalla bruk, innan han lämnade för att bli inspektor och senare bokhållare vid Adolfsfors bruk. Lorentz Albrecht hade sex syskon: Justina Carolina Adolfina (1837-59), Adolph Frederik (1839-70), Anna Evelina (1846-1926), Emelie (1840-44), Anders Emil (1844-60) och Emelia Mathilda (1853-1934).

Ingenjören gifter sig och får fyra barn

Som 16-åring började L A Groth studera vid Teknologiska Institutet i Stockholm (som idag heter Kungliga Tekniska Högskolan, KTH) där han tog examen 1863. Under studietiden var han inneboende och bosatt i Maria Magdalena och Klara församlingar. Efter examen 1863 började han arbeta som elev vid Statens järnvägsbyggnader mellan Arvika och norska gränsen. Året därpå anställdes han som biträde hos distriktschefen för södra Väg- och vattenbyggnadsdistriktet. År 1865 flyttade L A Groth från Säterud till Ängelholm tillsammans med sin blivande fru Agnes Carolina Nyström (1841-1910). Deras första barn, dottern Anna Carolina Fredrika, föds den 5 augusti samma år. Den 25 augusti flyttar familjen vidare till Malmö. L A Groth är nu ordinarie bokhållare vid Malmö station och förblir det till familjen flyttar till Stockholm den 17 augusti 1869. Paret får ytterligare tre barn: dottern Agnes Helmy Olivia föds den 7 augusti 1866, sonen Emil Lorents Arvid den 5 november 1868 och dottern Agnes Maria Justina den 9 september 1875. Den första dottern, Anna Carolina Fredrika, avlider i scharlakansfeber bara fyra år gammal 1869.

Skandinaviens första patentbyrå 1869

Innan Groth & Co fanns inga patentombud i vare sig Sverige eller resten av Skandinavien. Faktum var att Sverige låg efter resten av Europa både avseende patentombud och patentansökningar vid den här tiden. Antalet patentansökningar var årligen färre än 200 stycken och väldigt få utländska uppfinnare sökte patent i Sverige. Vid den här tiden skötte uppfinnarna själva oftast sina egna patentansökningar. På denna underutvecklade marknad såg L A Groth en affärsmöjlighet. Han hade några år tidigare börjat intressera sig för patent och hade sett i övriga Europa vilken positiv effekt patentombuden hade haft på innovationskraften och teknikutvecklingen. L A Groth ville åstadkomma samma effekt i Sverige.

Sverige fick näringsfrihet 1864. Kort därefter, år 1869, vid 26 års ålder, startade Lorentz Albrecht Groth företaget Patent- och Agentur-Byrån tillsammans med ingenjören Axel Herman Weström (1846-1915). Efter några år ändrades namnet på företaget till Skandinaviska Patent- och Agenturbyrån L. A. Groth & Co. Företagets första adress var Västerlånggatan 53 i L A Groths privata bostad, men flyttade 1975 till Hamngatan 17. Företagets syfte var att ”tillhandagå uppfinnare med uttagande af patent” men då detta var för Skandinavien en helt ny typ av rådgivning syns bara verksamheterna ”grosshandels och agenturaffärer” i Groths firmaregistrering.

Den första tiden och de första kunderna

Det första patentet med L A Groth som ombud beviljades den 30 mars 1871 och avsåg ”Sjelfsmörjande packning” på uppdrag av handlaren Carl Otto Gerckens i Åbo. Under denna period lämnade L A Groth också in patentansökningar på uppdrag av storheter som Nikolaus Otto, Gustaf de Laval, Thomas Alva Edison och Alfred Nobel.

Med Groth & Co på plats ökade antalet patentansökningar i Sverige och företaget var det helt dominerande patentombudet under 1870-talet. Trots att en stor del av de svenska sökandena själva skötte sina patentansökningar, skötte Groth & Co mer än en tredjedel av samtliga ansökningar i Sverige under 1870-talet. Till exempel stod Groth & Co som ombud för 83 av 226 beviljade patent 1875. Konkurrensen hårdnade med tiden och 1893 hade sex patentbyråer startat med adress i Stockholm.

Bland de tidigare anställda fanns 1872 Celina Schrühe och Carl Fredrik Wahlberg, följt av Hilma Augusta Tenander, Theodor Christoffer Svensson och Lars Gustaf Larsson 1878. Medgrundaren Axel Herman Weström lämnade företaget 1874.

Sveriges representant vid de första internationella patentkongresserna

I Wien 1873 hölls den femte världsutställningen. Den pågick 1 maj till 2 november med 53.000 utställare från 35 länder och hade drygt 7 miljoner besökare. Här hölls också den första internationella patentkongressen, 4-8 augusti.

På kongressen representerades den svenska regeringen av L A Groth. Kongressen arbetade med tre rubriker: 1. Uppfinningar i alla civiliserade länder bör skyddas. 2. Grunder till en ändamålsenlig patentlag. 3. Med hänsyn till de stora skiljaktigheter som finns i de olika ländernas lagstiftning och de stora förändringar som vår tid framkallat, vore anledning att regeringarna borde åstadkomma en internationell överenskommelse för skyddande av patenträtten. Som ett resultat av sitt arbete vid patentkongressen dubbades L A Groth samma år till Riddare av Vasaorden, bara 30 år gammal.

Den andra kongressen för industriell äganderätt hölls i Paris 5-17 september 1878. Vid det här laget var L A Groth ledamot i den Permanenta internationella kommittén för industriell äganderätt. Vid Pariskongressen hade man breddat frågeställningarna som, förutom patent, nu också innehöll rätts- och lagstiftningsfrågor avseende mönster/design, varumärken, stämplar och handelsnamn, fotografiska arbeten och internationella överensstämmelser. Även här var L A Groth den svenska regeringens representant. Hemkommen från kongressen skrev han en redogörelse till chefen för Kungliga Civil-Departementet som densamme beskrev som ”en berättelse, som, vi må bekänna det, särdeles frapperat oss genom sitt ovanligt klara och rediga framställningssätt”.

L A Groth överlåter företaget och emigrerar till England

Civilingenjören Carl Oscar Annell (1843-87) övertog företaget från L A Groth 1879. 1880 kom bergsingenjören och uppfinnaren John Edberg (1857-1935) in som delägare och från 1882 blev han ensam ägare av firman.

Den 16 februari 1880 flyttar L A Groth från Stockholm till London tillsammans med ett av sina barn; sonen Emil Lorens Arvid. Han och hustrun Agnes Carolina Nyström skiljer sig i samband med detta och skilsmässan blir klar den 8 juni 1880. Bara två veckor senare, den 22 juni, gifter sig L A Groth i Camberwell, London, med 17-åriga Winiford Groves från Newington, Surrey. De bosätter sig på 20 Tresco Road i Peckham, London. Ex-hustrun flyttar tillsammans med parets två kvarvarande döttrar till Nybrogatan 18 i Stockholm.

Redan innan flytten till London, startade L A Groth 1878 där en ny patentbyrå under namnet The Scandinavian Patent-Office L. A. Groth & Co med adressen 2 Finsbury Pavement. Väl på plats i London fortsätter han att driva den verksamheten. Han blev senare dessutom VD för The Universal Inventors and Patenties Financial Co, Ltd och även innehavare av Patent Industrial and Financial Agency.

Den nya familjen flyttar till Sverige innan L A Groth avlider i Brighton

Tillsammans med sin nya fru får de tvillingarna Gladys och Lilian Loving 1888. 1891 flyttar familjen till en ny adress: 36 Womersley RD, Hornsey, Middlesex. Därefter går flyttlasset för hela familjen till Sverige och de bor i Vänersborg 1892-1901. De flyttar därefter till Antwerpen i Belgien och bor där under åren 1901-15.

Lorentz Albrecht Groth levde sina sista år i ett hus 16-19 Regency Square mitt i Brighton, en plats där nu Topps Hotel ligger. Han avled i Brighton 1923 där han också är begraven.

Men, vad hände med Groth & Co då?!

John Edberg stod som ensam ägare av företaget från 1882 sedan Carl O. Annell dragit sig tillbaka, förmodligen av hälsoskäl. När den nya svenska patentförordningen kom 1884 ställdes större krav på de svenska patentombuden. Edberg tog då initiativet till att starta den än idag existerade branschföreningen Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) tillsammans med ingenjörerna Knut Y. Zacco, Ernst H. Bruhn och Fredrik L Enqvist.

1911 anställdes civilingenjören Harry Hammar i Groth & Co. Han var styvson till Edberg och blev senare delägare i företaget 1928. När Edberg gick bort 1935 blev Harry Hammar ensam ägare av Groth & Co. 1935 anställde Harry Hammar sin son, ingenjören Stig Hammar, i företaget och densamme blev delägare 1944.

Stig Hammar kom sedan att leda Groth & Co enda fram till sin död 1980. Då tog delägaren Jarl Forsheden över VD-posten. 1982 köptes företaget i sin helhet av tre anställda: Bo Jörneld, Gunnar Sundkvist och Christer Westerlund. Jörneld utsågs till VD 1984 och förblev det fram till 1994 då Westerlund tillträdde posten. Westerlunds tid som VD blev dock kort då han hastigt avled 1995 och Sundkvist tog över som VD, vilket han var fram till 2015. Då tillträdde Mats Lundberg som VD och från 2023 är Carolin Sundkvist VD. Groth & Co ägs idag av Gunnar Sundkvist tillsammans med 12 andra aktiva delägare.

150 år men bara 7 adresser i Stockholm

Groth & Co:s första adress var Västerlånggatan 53, därefter Hamngatan 17 (vid nuvarande Sergels Torg) från 1875. År 1893 flyttade företaget till Brunkebergstorg 18 – en mycket strategisk adress i samma hus som Kungliga Patentbyrån som hade bildats 1885 (dåvarande namnet på Patent- och Registreringsverket, PRV). Men Kungliga Patentbyrån växte snabbt och bara två år senare tvingades Groth & Co bort från sina lokaler. Flytten gick då till Malmtorgsgatan 6. Där hade Groth & Co sina lokaler i 69 år tills företaget 1964 flyttade till Västmannagatan 43. Det blev 41 år på den adressen innan Groth & Co flyttade huvudkontoret 2005 till de anrika Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan 57. För att följa med vår tid flyttade vi in 2022 på Fleminggatan 20 – i ändamålsenliga och energieffektiva lokaler.

Stäng

Järnvägsbromsen

Järnvägsbromsen

En av George Westinghouses betydande uppfinningar gällde tågsäkerheten och därmed tillväxten av järnvägsindustrin. Den viktigaste var det automatiska luftbromssystemet, vilket han fick patent på. För att kommersialisera sin uppfinning startade han företaget Westinghouse Air Brake Company 1869. Groth & Co bistod med patent i Sverige vad gällde förbättringar av järnvägsbromsen i mitten av 1870-talet.

George Westinghouse var en amerikansk entreprenör och ingenjör som hade stor betydelse för järnvägens utveckling vad gäller säkerhet och prestanda. Det var då mycket vanligt med tågolyckor och urspårningar då man måste sätta bromsarna manuellt på varje vagn. För sina automatiska bromsar använde han sig av lufttrycksteknik. Westinghouse-systemet använde en kompressor på lokomotivet, en behållare och en speciell ventil på varje vagn, och ett enda rör som löpte längs tåget (med flexibla anslutningar) som både fyllde på behållarna och kontrollerade bromsarna, så att ingenjören kunde sätta och släppa bromsarna samtidigt på alla vagnar. Det är ett felsäkert system, eftersom varje brott eller frånkoppling i tågröret kommer att bromsa hela tåget. Patentet fick han 1873.

Groth & Co bistod med patent vad gällde förbättringar av järnvägsbromsen i mitten av 1870-talet i Sverige.

Förutom sin uppfinning av ett nytt bromssystem, utvecklade han också en apparat som kunde lyfta urspårade vagnar tillbaka på spåret, för vilken han fick sitt första patent. Likaså utvecklade han metoder för överföring av elkraft, manövrering av växlar samt signaler vid järnvägar. För dessa bildade han bolaget Union Switch & Signal 1881.

Under 1900-talets början ägde han flera företag i USA, fem i Kanada och fem i Europa. Vid tiden för hans bortgång hade han 361 patent. Westinghouse Air Brake Company ingår idag i WABCO, som expanderat inom kommersiell fordonsindustri. Union Switch & Signal är sedan 2019 en del av Hitachi Rail.

Huvudbild: George Westinghouse 1884 och hans signatur (Creative Commons licenses).

Stäng

Separatorn

Separatorn

Separatorn är en apparat som separerar två icke blandbara vätskor, som mjölk och grädde, genom en snabbt roterande centrifug. Gustaf de Lavals konstruktion från 1877 bidrog starkt till den svenska industrialiseringen vid förra sekelskiftet. Groth & Co lämnade in patentansökan som godkändes 1878.

Vid slutet av 1870-talet var Gustaf de Laval en ung och nyutexaminerad ingenjör som arbetade på Klosters bruk i Husby Socken i Falun. Men när han hörde att försök i Stockholm pågick för att mekanisera användande av centrifugalkraft för att skilja på mjölk och grädde, sa han upp sig och flyttade till huvudstaden. Det kan låta som ett litet problem att lösa – men grädden hade ett högt ekonomiskt värde, bland annat som råvara till smör. Ju enklare och fortare man kunde få fram grädde, desto större affärsmöjlighet skulle man få.

I Tyskland och Frankrike hade försök gjorts med mekaniska separeringsapparater, men utan större framgång. De krävde mycket kraft för att fungera och hade knappt bättre skumningsförmåga än när arbetet gjordes för hand.

I Stockholm tog de Laval kontakt med en tysk ingenjör som arbetat med tekniken. De Laval tyckte sig se vad de tidigare försöken misslyckats med – de hade inte kunnat separera de två vätskorna kontinuerligt. Men de Laval tyckte sig ha en lösning. Han testade sin uppfinning på Liljeholmens Stearinfabrik där det redan fanns en separator för skiljande av kallpressolja från stearin. Vid årsskiftet 1878 fanns sedan en variant av separator färdig som främst användes för att urskilja ammoniak ur stenkolstjära.

Samma år godkändes patentet för Separatorn som vår grundare L A Groth hade skrivit och lämnat in. I patentet kallas uppfinningen för ”Gräddafskiljaren, ”Gräddskummaren”, ”Centrifugal- Separatorn” för att till sist stanna i ”Separatorn” – från latinets separo som betyder särskilja eller avsöndra.

Med de Lavals separator kunde man enkelt, och med handkraft, snabbt skilja grädden från mjölken. När separatorn roterar med högt varvtal pressas mjölken, som är tyngst, ut mot väggarna och grädden som är lättare samlas i mitten. De Lavals separator hade en stor vev med en mycket hög utväxling till separatorbehållaren och två utloppsrör, ett rör för grädden och ett annat rör för den avfettade mjölken.

I januari 1879 visades de Lavals separator första gången upp publikt och väckte stort gensvar. Separatorn fick Konungens hederspris och mötets stora guldmedalj. Det var här, när hans separator visade sig hålla vad den lovade, som de Laval fick sitt riktiga genombrott som uppfinnare.

1883 grundade De Laval tillsammans med Oscar Lamm Jr företaget AB Separator, som snabbt kom att bli en av Sveriges främsta exportindustrier. Redan 1888 grundades De Laval Cream Separator Co. som dotterbolag i USA med säljkontor i New York och lokal fabrik i Poughkeepsie. Under 1880-talet nådde separatorn också fram till det framväxande jordbrukslandet Australien.

Vårt samarbete med de Laval och hans företag kom att fortgå i många decennier. I våra arkiv har vi korrespondens och patent för både det svenska och amerikanska bolaget.

Under sin livstid fick de Laval 93 svenska patent beviljade och han startade 37 företag. De Laval var en av 1800-talets mest produktiva svenska uppfinnare och på hans minnessten står det: ”De höga hastigheternas man.”

Dagens Alfa Laval bygger vidare på de Lavals grundidé och tillverkar sofistikerade produkter inom olika områden av separering, men även inom värmeöverföring och flödeshantering.

 

 

Stäng

Glödlampan

Glödlampan

Thomas Alva Edison kallas ofta glödlampans fader, då han utifrån befintliga idéer på ämnet fick patent på den första kommersiellt användbara glödlampan 1880. Edison var en uppfinnare av rang och sägs ha över 1300 patenterade uppfinningar på sin meritlista. Groth & Co började arbeta med Edison redan 1869.

Thomas Alva Edison föddes den 11 februari 1847 och kom att bli en av de största uppfinnarna genom tiderna. Han inledde sin karriär som telegrafist men kom senare att bli uppfinnare inom områdena elproduktion, masskommunikation, ljudinspelning och rörliga bilder. Hans första patent godkändes i juni 1869 och avsåg en elektrisk röstningsmaskin. Bland hans mer kända uppfinningar finns till exempel fonografen och filmkameran. Men Edison var också en skicklig affärsman och räknas som en av de första att tillämpa massproduktion på sina uppfinningar. Han sägs också vara den första att inrätta ett industriellt forskningslaboratorium.

Den produkt som Edison har kommit att förknippas mest med är glödlampan. Många hade försökt skapa en bra glödlampa före Edison, till exempel Humphry Davy redan 1802. Problemet med Davys lampa var att den inte lyste tillräckligt ljust eller tillräckligt länge. Men den kom att vara betydande för forskningen. Under 1800-talet arbetade många uppfinnare på olika tekniker för att skapa en bättre glödlampa – många av dessa demonstrerades och några patenterades. Det finns därför många som har bidragit till glödlampan.

Britten Joseph Swan var en av de som, förutom Edison, lyckades bäst. Swan hade demonstrerat fungerande lampor sedan 1860, och 1879 presenterade han en lampa som kunde lysa i 40 timmar. Men Swans lampor var byggda med en glödande kolstav som krävde stora mängder ström för att lysa. Lamporna ansågs därför inte vara kommersiellt tillämpbara. 1880 introducerade Swan förbättringar på sin lampa och den kom sedan att börja installeras i hem och andra byggnader i England. 1881 blev Savoy Theatre i London världens första offentliga byggnad att bli helt upplyst av elektriska ljuskällor.

På andra sidan Atlanten hade Edison 1876 etablerat ett forskningslabb i Menlo Park, New Jersey. I labbet började han några år senare försök med att vidareutveckla glödlampan och hela system för elektrisk belysning. 1878 ansökte han om sitt första patent inom området – ”Improvement In Electric Lights”.

Den 22 oktober 1879 genomförde Edison det första framgångsrika testet av sin glödlampa – en lampa med kolfilament som lyste i drygt 13 timmar. Edisons val av material, ett kolfilament, i kombination med överlägsna metoder för att skapa ett vakuum, gjorde lampan mer effektiv än sina föregångare. Edisons lampa räknas därför som den första kommersiellt praktiska glödlampan. Senare samma år ansökte Edison om patent i USA och patentet godkändes 27 januari 1880. Glödlampan visades upp för allmänheten för första gången på nyårsafton 1879, varpå Edison lär ha sagt: “We will make electricity so cheap that only the rich will burn candles”.

Vi på Groth & Co började assistera Edison med inlämning av patent i Sverige från starten 1869 – varav en patentansökan var för Edisons glödlampa.

Edison vidareutvecklade glödlampan ytterligare. Genom att byta material på glödtråden och förbättra metoden för vakuum kunde han senare presentera en lampa som lyste i 800-1000 timmar. Dessa lampor började han massproducera 1882 och de såldes under nästan trettio år.

För att kommersialisera sin glödlampa hade Edison redan 1878 grundat företaget Edison Electric Light Company i New York. Företaget kom 1882 att byta namn till General Electric efter en sammanslagning med Thomson-Houston Electric Company. Idag är företaget mest känt som GE och är ett av världens största företag.

I över hundra år var glödlampan mycket lik Edisons modell och byggde på samma grundläggande idé att isolera ett filament från syre och passera elektrisk ström genom det för att producera ljus. Efter år 2000 har glödlampan dock börjat fasas ut globalt. Brasilien och Venezuela var de första länderna som påbörjade utfasning 2005, USA följde efter 2007 och i december 2008 beslöt EU att glödlampan skulle fasas ut före 2013.

Edison avled i diabetes 1931. Han kom att bli ihågkommen som en av de största uppfinnarna genom tiderna och lär ha legat bakom över 1300 patent. Samhället i New Jersey där Edison hade sitt laboratorium har döpts om till Edison i hans ära. Där bor idag ca 100.000 invånare.

Stäng

Dieselmotorn

Dieselmotorn

Den tyska ingenjören Rudolf Diesel uppfann år 1892 en motor som fick hans efternamn. Dieselmotorn används idag framför allt där det ställs krav på att ge hög effekt på lågt varvtal och sitter därför ofta i lastbilar, bussar, fartyg och jordbruksmaskiner. Groth & Co lämnade in patentansökan för Dieselmotorn i Sverige.

Dieselmotorn är en förbränningsmotor, konstruerad med principen för en kolvmotor, där bränslet tillsätts i kompressionsfasens slutskede, till skillnad från exempelvis Ottomotorn.

Rudolf Diesel (1858-1913) var något av ett underbarn inom naturvetenskap och teknik, med en särskild förkärlek för motorer. På Industriutställningen i Paris 1867 fascinerades han av den bensindrivna Ottomotorn. Efter avslutade studier började Diesel att utveckla en kompakt förbränningsmotor som drevs med flytande bränsle. Men de teorier han lärt sig i skolan visade sig snabbt förlegade. Han formulerade istället en banbrytande teori som gick ut på att höja motorns temperatur extremt snabbt med hjälp av mycket högt tryck.

Men det var bara svårt att hitta finansiering för att testa idén i praktiken. Efter flera avslag från finansiärer kom han i kontakt med de tyska bolagen FriedKrupp och Maschinenfabrik Augsburg som vågade satsa på produkten. Tillsammans med dem började Diesel utveckla den första dieselmotorn. Processen var inte helt utan missöden. Det första försöket i augusti 1893 slutade i en rejäl explosion. Det tog ytterligare fem månader och en del justeringar innan motorn gick för första gången – i en hel minut. Först i maj 1895 gick motorn jämnt och regelbundet, och presterade då hela 23 hästkrafter. Och 1897 hade man till sist en motor som arbetade dubbelt så effektivt som alla andra förbränningsmotorer och hela fyra gånger starkare än de samtida ångmotorerna.

Men redan 1892 – alltså fem år innan den var färdigtestad och ett år innan Diesel började utvecklingsarbetet – lämnade Groth & Co in patentansökan i Sverige för Dieselmotorn.

I Sverige intresserade sig industrialisterna K. A. och Marcus Wallenberg tidigt för Diesels tekniska projekt och beslöt att förvärva den svenska tillverkningsrätten av dieselmotorer. I februari 1898 slöts ett svenskt avtal och några månader senare grundlades AB Diesels Motorer. Till VD utsågs ingenjören John Schmidt som tidigare varit anställd vid AB de Lavals Ångturbin och en etablering gjordes i Sickla. Efter ett år hade man tillsammans med AB Atlas Verkstäder åstadkommit en dieselmotor om 20 hästkrafter som tycktes tekniskt funktionsduglig och 1901 kunde man presentera den första helt svenska dieselmotorn. I teknikhistorien betraktas småmotorerna från Sickla, med låg vikt i förhållande till effekten och låg bränsleförbrukning som ett av de väsentliga bidragen till dieselteknikens utveckling. Att få ut motorn till kunder blev dock inte lätt. Endast några närstående industriföretag visade intresse och det dröjde en bit in på 1900-talet innan det egentliga genombrottet kom.

Tack vare driftig ledning och hängivna tekniker kom dock det småskaliga svenska företaget att bli internationellt betydande för insatser inom utvecklingsprocessen. Idag känner vi det som det svenska världsföretaget Atlas Copco.

Dieselmotorn kunde köras på billigare bränslen men den var större och tyngre än konkurrenterna och blev därför populär i stora fordon som tåg, lastbilar och fartyg Senare kom den även att bli vanlig i personbilar. Idag används dieselmotorn framför allt där det ställs krav på att ge hög effekt på lågt varvtal och återfinns därför ofta i lastbilar, bussar, fartyg, och jordbruksmaskiner. Men tack var sin bränsleeffektivitet har dieselmotorn sedan 1990-talet även fått en allt större användning inom personbilar.

 

Som kuriosa kan nämnas att dieselmotorn förmodligen är den enda motorn som gett namn åt ett drivmedel: dieselolja som framställs från petroleum och är en blandning av olika kolväten.

 

Stäng

Skiftnyckeln

Skiftnyckeln

Skiftnyckeln var en revolutionerande uppfinning som har sett ut på samma sätt i över 100 år. En nyckel med en rörlig och en fast käft kunde då, och kan fortfarande, ersätta ett stort antal verktyg i olika storlekar. Groth & Co lämnade in patentansökan för JP Johansson och som godkändes den 11 maj 1892.

Johan Petter ”JP” Johansson föddes den 12 december 1853 i Södra Härene socken i nuvarande Vårgårda kommun. Johansson arbetade tidigt som vallare och rallare, men började efter avslutad militärtjänst att arbeta på Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. På Munktells skapade Johansson 1883 sin första uppfinning, en smörjkopp, som Munktells sökte patent för.

1886 flyttade Johansson till Enköping och startade det egna företaget Enköpings Mekaniska Verkstad. Där uppfann han först rörtången som patenterades 1888. Kort därefter uppfann Johansson verktyget som han har blivit mest känd för – skiftnyckeln, eller ”skrufnyckel” som den kallades från början. Skiftnyckeln patenterades första gången 1891 men fick genom ett nytt patent 1892 den grundform som utmärker skiftnycklar än idag. Det var Groth & Co som skrev och lämnade in patentansökan för skiftnyckeln – det svenska patentet nr 4066 avseende Ställbar skrufnyckel från 1892.

Samma år slöt Johansson avtal med affärsmannen Berndt August Hjorth. Genom hans företag B. A. Hjorth & Co såldes skiftnyckeln över hela världen. Succén var omedelbar, tack vare skiftnyckeln slapp dåtidens (och nutidens!) hantverkare bära med sig en tung uppsättning av många fasta nycklar. Efterfrågan ökade snabbt och verkstaden byggdes därför ut. 1916 sålde Johansson Enköpings Mekaniska Verkstad till Hjort och verksamheten blev en del av B. A. Hjort & Co. 1954 bytte företaget namn till Bahco. Johansson gick bort strax före sin 90-årsdag, i augusti 1943. Men skiftnyckeln och Bahco lever kvar.

En annan del av Bahco med långa anor är dess logotyp. 1862 grundade Göran Fredrik Göransson Högbo Stål & Jernwerks AB. Företaget producerade högkvalitativt stål som bland annat användes av Enköpings Mekaniska Verkstad för att tillverka skiftnyckeln. Av stålet började Göransson själv tillverka sågblad 1886 som han märkte med en logotyp bestående av en fisk och en krok, och denna logptyp pryder än idag Bahcos verktyg.

Bahco® är idag ett varumärke för 7000 olika handverktyg och del av den globala koncernen SNA Europe. Sedan starten har företaget hunnit tillverka över 100 miljoner skiftnycklar. Med undantag för en period på 1990-talet då Bahco ägdes av Sandvik, har företaget varit vår kund sedan det första patentet 1891 – i närmare 130 år.

Idag hanterar vi närmare 1500 aktiva immaterialrättsärenden för SNA Europe – inklusive ca 400 patent, 200 designskydd och 800 varumärken. Bland vårt senaste arbete för företaget finns bland annat varumärkesansökningar globalt för en justering i den klassiska logotypen från 1886.

Stäng

Elektriska masugnen

Elektriska masugnen

Masugnen är en central del inom den svenska stålindustrin. Historiskt sett användes kol för att elda i ugnen och smälta järnmalmen. Men 1900 började Gysinge Bruk använda en elektriskt uppvärmd masugn och blev därmed först i världen att i praktisk drift framställa stål på detta sätt. Groth & Co assisterade med den internationella patenteringen av denna innovation.

I en masugn smälts järnmalmen genom hög temperatur och gjuts till tackjärn samtidigt som slagg separeras. Den första kända masugnen i Sverige är från 1100-talet och finns i Olsbenning i norra Västmanland. Den vanligaste energikällan för masugnar var fram till 1940-talet träkol. Idag används koks.

1899 inledde ingenjören Fredrik Adolf Kjellin försök med att framställa stål i elektriskt uppvärmda ugnar. Året därefter togs den första ugnen i drift, vilket resulterade i att Gysinge Bruk blev först i världen att i praktisk drift framställa stål med elektrisk induktionsugn, så kallat elektrostål. Den första driftdugliga transformatorugnen kunde lastas med 80 kilo råämne och drog en effekt av 78 kilowatt, energiförbrukningen var väldigt stor, cirka 7 000 kilowattimmar per ton.

Patentansökningarna skrevs och lämnades in av John Edberg som ägde och drev Groth & Co från 1880 fram till sin död 1935.

Gysinge Bruk ligger i Gysinge i Sandvikens kommun på gränsen mellan Gästrikland och Uppland. Bruket, som grundades 1668, tilläts då anlägga en masugn. Sedermera fick bruket även malmbrytningsrätt i Dannemora gruvor och kom under 1800-talet att vara ett av de ledande järnbruken i Sverige.

1905 övergick bruket i Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolags (nuvarande Stora Enso) ägo för att en kort tid senare läggas ned. Gysinge Bruk ägdes tidigare av Sandvikens kommun men såldes 2009 till privata aktörer.

 

 

Stäng

Mercedes

Mercedes

Mercedes-Benz® är en välkänd tysk biltillverkare med anor från 1884. Namnet Mercedes® kom till 1900 då en österrikisk affärsman specialbeställde 36 bilar av dåvarande företaget Daimler-Motoren-Gesellschaft som han döpte efter sin dotter. 1915 hjälpte vi på Groth & Co till med att registrera varumärket Mercédès® i Sverige.

Gottlieb Daimler och kollegan Wilhelm Maybach hade arbetat tillsammans med Nikolaus Otto och studerat hans fyrtaktsmotor, Ottomotorn (som du också kan läsa om i vårt digitala museum). 1884 lyckades Daimler och Maybach konstruera en förbränningsmotor som drevs av endast bensin. Motorn var dessutom mindre och lättare än tidigare versioner och kunde därför monteras i bilar. Med motorn som utgångspunkt och tillsammans med ytterligare två affärspartner, Max Duttenhofer och Wilhelm Lorenz, grundades företaget Daimler-Motoren-Gesellschaft (DMG) 1890.

Parallellt med detta jobbade Carl Benz på en tvåtaktsmotor till bilar med en gasmotor som utgångspunkt. I oktober 1883 grundar han tillsammans med Max Rose och Friedrich Wilhelm Eßlinger företaget ”Benz & Cie. Rheinische Gasmotoren-Fabrik Mannheim” (senare bara Benz & Cie) och lanserade tvåtaktsmotorn ”System Benz”.

Under 1880-talet gick utvecklingen fort för konkurrenterna Daimler och Benz – efter att den första bilmotorn konstruerades (Daimler) så presenterades kort därefter världens första motorcykel (Daimler) och världens första bil (Benz). Under 1890-talet följde sedan världens första buss med bensinmotor (Benz) och världens första lastbil (Daimler).

Emil Jellinek var en österrikisk affärsman som 1900 specialbeställde 36 bilar av DMG och döpte dem efter sin dotter Mercédès Jellinek. Redan 1899 hade Jellinek kört en biltävling i Nice under pseudonymen ”Monsieur Mercédès”, och bilarna med dotterns namn kom att vinna en rad racingtävlingar i början av 1900-talet. DMG ansökte om varumärkesregistrering för Mercédès för första gången 1901, och samma år konstruerade Maybach den första Mercédès-bilen för DMG. Vi lämnade in varumärkesansökan för Mercédès i Sverige 1915.

Även om varumärket registrerades 1901 så fattades det initialt en logotyp. Det dröjde till 1909 innan DMG ansökte om varumärkesskydd för den numera ikoniska logotypen. Från 1910 finns stjärnan i relief på bilarnas kylare. Idag är den treuddiga stjärnan i en cirkel och är en av världens tio mest igenkända logotyper.

Tiden runt världskrigen präglades av svag ekonomi i Europa och många biltillverkare gick under. Även DMG och Benz & Cie tvingades till effektiviseringsåtgärder. Tillsammans bildade de två konkurrenterna en intresseorganisation 1924 för att samordna tillverkning och försäljning. Kort därefter, 1926, gick företagen samman och bildade Daimler-Benz AG. I det nya företaget lanserade de tidigare konkurrenterna de första bilmodellerna under namnet Mercedes-Benz. Bilarna bar stjärnan som logotyp. Samma stjärna som än idag pryder bilar av märket Mercedes-Benz.

Idag är Mercedes-Benz ett av världens 15 mest värdefulla varumärken – värderat till 44 miljarder dollar.

Stäng

Skottsäker väst

Skottsäker väst

Tiden mellan första och andra världskriget präglades av en hög innovationstakt inom krigsmateriel. I Groth & Co:s arkiv från den tiden syns många exempel på det. Bland andra assisterade vi på Groth & Co det amerikanska företaget Bullet Proof Vest Corporation att söka patent för skottsäkert pansar i Sverige 1924.

Rustning har burits av riddare sedan Romarriket och Medeltiden. Men i takt med att eldvapnen blev mer kraftfulla på 1600-talet behövde rustningarna bli så tjocka att vikten gjorde det svårt att röra sig i dem. Sedan dess har försök gjorts med att skapa lättare skyddsutrustning för strid.

När första världskriget bröt ut 1914 stod soldaterna fortfarande utan skydd för huvud och kropp. Men under krigen gick dock utvecklingen fort. Först kom hjälmen som bars av fransmän, britter och tyskar under 1915, tätt följt av belgare och italienare 1916. Från 1915 inleddes också experiment med skyddsvästar i mindre skala. Väldigt få soldater använde skyddsvästar men de syntes i enstaka fall under kriget. Problemet var att västen antingen var för lätt och därför inte skyddade tillräckligt bra, eller att den var för tung så soldarena tog av sig den så fort det krävdes att de rörde sig snabbt. Ett tydligt exempel på detta är den mest kända skyddsutrustningen från första världskriget – den amerikanska Brewster Body Shield. Guy Otis Brewster från New Jersey designade en bröstsköld med tillhörande hjälm, som visserligen skyddade mot beskjutning men som vägde 18 kg och var klumpig att bära.

Under mellankrigstiden skedde mycket innovation inom krigsmateriel och vapen. Det är något som syns tydligt i våra arkiv från denna tidsperiod. Under det glada 1920-talet rådde högkonjunktur och innovationstakten var hög. 1924 assisterade vi på Groth & Co Bullet Proof Vest Corporation i New York med att patentera sitt skottsäkra pansar i Sverige.

Den 29 oktober 1929 kraschade börsen i USA och världen gick in i en lågkonjunktur som kom att kallas den stora depressionen. På grund av hotet från Nazityskland inledde länder en massiv återupprustning vilket bidrog till en ekonomisk återhämning under åren 1937-1939. Även under 1930-talet ser vi mycket krigsmateriel bland patenterade uppfinningar i våra arkiv. Trots den höga innovationstakten på området var den skottsäkra västen ännu inte standardutrustning när andra världskriget bröt ut. Under kriget kom då fler och fler soldater att bära olika former av skyddsutrustning.

Idag är skyddsvästar standardutrustning som ger skydd åt yrkesgrupper som poliser, väktare och militärer. Genom mångårig innovation och produktutveckling väger dagens västar sällan mer än några kilo och skyddar mot bland annat granatsplitter och skott från handeldvapen. Vissa skyddsvästar skyddar även mot stickvapen och trubbigt våld.

 

 

Stäng

Handdammsugaren

Handdammsugaren

Hoover Dustette Model 100 lanserades 1930 och var världens första handhållna dammsugare. Dammsugartillverkaren Hoover kom att dominera marknaden under större delen av 1900-talet. Groth & Co lämnade in många patentansökningar för Hoover i Sverige – bland annat den för handdammsugaren 1930.

Den första dammsugaren uppfanns i USA 1868. Men det var inte förrän sekelskiftet 1900 som användbara dammsugare för hemmabruk nådde de amerikanska konsumenterna. I Sverige var företaget AB Lux (numera Electrolux) först med att serietillverka dammsugare runt 1912.

Amerikanen James Murray Spangler uppfann 1907 den första upprätta dammsugaren och fick patent på sin ”Carpet Sweeper and Cleaner” året därpå. 1908 sålde han patentet till familjen Hoover som startade företaget Electric Suction Sweeper Company. I samband med Spanglers död 1915 bytte företaget namn till Hoover Suction Sweeper Company.

Hoover kom att dominera den amerikanska marknaden under större delen av 1900-talet. Företaget hade också en framgångsrik verksamhet i Storbritannien under samma period. Faktum är att i Storbritannien var företaget så dominerande att Hoover användes, och till stor del fortfarande används, som den allmänna benämningen för dammsugare oavsett tillverkare. Men Hoover producerade även andra typer av vitvaror.

1930 lanserade brittiska Hoover världens första handdammsugare, Hoover Dustette, ”för dammfri damning”. Denna nya premiumprodukt var tänk för att avlägsna damm från saker ovanför golvet, som till exempel möbler och kläder. Hoover Dustette Model 100 producerades fram till 1955. På grund av sin goda kvalitet fungerar många av dessa apparater fortfarande idag, över 80 år efter tillverkning.

Groth & Co lämnade under 1920-, 1930-, 1940- och 1950-talen in flertalet patentansökningar för Hoover i Sverige – förutom för den handhållna dammsugaren, även för till exempel Dammsugarpåsar och Dammlösningsverktyg för dammsugare.

Idag finns både företaget och varumärket Hoover kvar. Men i andra former. Familjen Hoover sålde företaget 1986 och de amerikanska och brittiska delarna har gått skilda vägar. I USA används varumärket idag uteslutande för städapparater för golvet medan det i Europa används även för vitvaror som tvättmaskiner, diskmaskiner och kylskåp.

 

 

 

 

Stäng

Elizabeth Arden

Elizabeth Arden

Elizabeth Arden® var en affärskvinna som byggde upp ett världsomspännande kosmetikaföretag.  Miss Arden lär ha påstått att det bara fanns tre amerikanska varumärken som var kända i alla världens hörn: Singer symaskiner, Coca Cola och Elizabeth Arden. Det sistnämnda hjälpte Groth & Co till med att registrera i Sverige 1954.

Florence Nightingale Graham, som hon egentligen hette, startade sitt företag 1909 tillsammans med Elizabeth Hubbard. Samarbetet upphörde dock året efter varefter hon ville ha ett marknadsföringsnamn. Hon behöll ”Elizabeth” och tog ”Arden” som efternamn. Elizabeth Ardens vision var att skapa de nya och absolut bästa produkterna, förpackningarna och service som kvinnor inte bara behövde, utan också önskade.

1910 öppnade hon sin första Red Door saloon på Fifth Avenue i New York. 1929 ägde hon 150 skönhetssalonger i USA och Europa. Sedan starten har ”Red Door” varit synonymt med hennes namn.

Hon var en entreprenör och var först med en lång rad av innovationer inom kosmetik. Miss Arden var den första att introducera ögonsmink för kvinnorna i Amerika och banade väg för skapandet av ”makeover”. Det var det första företaget med att införliva grundarens namn i ett produktnamn. Hon utvecklade de första skönhetsprodukterna i reseförpackningar och var den första inom kosmetikabranschen som utbildade och skickade ut ett team av demonstratörer och försäljare som reste runt.

Sedan 2016 ägs företaget av Revlon och man fortsätter att skapa nya produkter och tar servicen till nya nivåer. Elizabeth Arden skapade både ett imperium och en ny industri. Hennes entreprenörsanda och engagemang för innovation, kvalitet och spetskompetens förblir företagets själ än idag.

Annons från 1927 av Adolf de Meyer (Wikimedia Commons)

Stäng

Buntbandet

Buntbandet

Buntbandet är en innovation som i sin enkelhet används för att hålla kablar och ledningar tillsammans. Den smarta produkten lanserades 1958 av det amerikanska företaget Thomas & Betts under namnet Ty-Rap^®. Groth & Co lämnade in patentansökan i Sverige för en uppdatering av deras buntband.

Denna vardagliga produkt är lika genial som enkel. Buntbandet är ett band med kuggar på ena sidan, och i ena änden av bandet sitter ett lås som bandet träs in i. När bandet spänns gör en spärrklaff att bandet inte kan öppna sig. Normalt används det för att hålla kablar eller ledningar på plats.

Ingenjören Maurus C. Logan på Thomas & Betts Corporation såg hur arbetare i Boeings flygplansfabrik knöt samman olika kablar med vaxad nylonlina. Arbetsmomentet tog inte bara lång tid, fabriksarbetarna rev också upp sina fingrar på den vassa tråden. 1956 började Logan fundera på om det inte fanns något bättre sätt att lösa detta på och 1958 presenterade han sin innovation – buntbandet. Bandet fick namnet Ty-Rap och var världens första självlåsande kabelband.

Vi på Groth & Co lämnade in flera patent i Sverige gällande uppdateringar av buntbandet, för Thomas & Betts 1971, 1972 och 1973. Sen början av 1970-talet har vi lämnat in över 100 patentansökningar för Thomas & Betts. Dessutom lämnade Groth & Co in varumärkesansökan för Ty-Rap i Sverige 1978. (Vi tror oss också ha lämnat in patentansökan för det första buntbandet i Sverige. Men vi har ännu inte hittat tillräckliga bevis som styrker det.)

Thomas & Betts är idag en del av ABB-koncernen och har hittills producerat 28 miljarder buntband – vilket skulle räcka sju varv runt solen. Dagens buntband finns i olika längder, färger och material. Bland annat finns det buntband som är värmetåliga, UV-tåliga eller köldtåliga. Det finns också buntband som är speciellt framtagna för att klara strålningen och vakuumet i rymden.

Stäng

Titanskruven

Titanskruven

Brånemark skrev medicinteknisk historia när han upptäckte att titan har förmågan att läka fast i ben. Det gjorde vanliga tandproteser mer eller mindre passé och la grunden för det nu världsledande implantatföretaget Nobel Biocare. Groth & Co lämnade in närmare 200 patent- och designansökningar för upptäckten under 1980- och 1990-talet.

Per-Ingvar Brånemark föddes 3 maj 1929 i Karlshamn. Som läkare och forskare i anatomi vid Göteborgs universitet, upptäckte Brånemark i början av 1950-talet något som kom att förändra tandvården över hela världen. Av en slump upptäckte han att observationsinstrument av titan som hade opererats in på försöksdjur blev fast förankrade i benvävnaden. Denna förmåga hos benvävnad att fästa direkt vid ytor av titan kom att benämnas osseointegrering. Innan Brånemark gjorde denna sensationella upptäckt, ansågs det omöjligt att kroppen helt skulle acceptera främmande material. Men Brånemark insåg tidigt att titans förmåga att fästa permanent i benvävnad kunde användas för implantat inom sjukvård och tandvård.

Den mest omfattande tillämpningen av upptäckten blev ett nytt koncept för att ersätta förlorade tänder, där tandproteser fästs med titanskruvar förankrade i käkbenet. 1965 utfördes det första ingreppet. När den första patienten dog 2006, hade implantaten fungerat i mer än 40 år. Brånemark-metoden har sedan fått mycket stor användning i svensk och internationell tandvård.

Brånemarks uppfinning la grunden för företaget Nobel Biocare. Grundat 1981 som Nobelpharma, har företagit idag blivit ett internationellt MedTech-företag med huvudkontor i Zürich och med över 2500 anställda. 1982 presenterade Brånemark sina resultat vid en internationell kongress i Toronto och samma år godkände det amerikanska läkemedelsverket, FDA, användningen av tandimplantat av titan.

Groth & Co har assisterat både Per-Ingvar Brånemark och Nobel Biocare med mycket immaterialrättsrådgivning genom åren. Under samarbetet lämnade Groth & Co in närmare 200 patent- och designansökningar kring Brånemarks innovation. Detta arbete omfattade närmare 30 länder globalt och många patent- och designfamiljer.

Brånemark hann tilldelas en rad prestigefulla priser innan sin död 2014. Han blev bland annat hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola 1995 och tilldelades KTH:s stora pris 1997. 2011 tilldelades han det Europeiska Patentverkets pris European Inventor Award i klassen Lifetime Achievement.

Per-Ingvars son, Rickard Brånemark, tar idag pappans innovation vidare. Han är ortoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har utvidgat användningsområdet för pappans titanskruv och använder den nu i arm- och benproteser. Titanskruven växer fast i benmassan sedan den har opererats in och protesen sitter därmed förankrad i patientens skelett. Sammantaget har närmare 150 patienter opererats med hjälp av den nya metoden. Groth & Co har även assisterat Rickard Brånemark med patentrådgivning.

 

Stäng

Litiumbatteri

Litiumbatteri

Wilson Greatbatch skrev medicinteknikhistoria när han vidareutvecklade litiumbatteriet och anpassade det till en pacemaker 1972. Med Greatbatchs litiumbatteri fick pacemakrar en avsevärt längre livslängd och tekniken används fortfarande i en rad medicinska implantat. Groth & Co lämnade in ett trettiotal patent för Greatbatch, bland annat kopplat till litiumbatteriet.

Svenskarna Rune Elmqvist och Åke Senning uppfann och opererade in den första pacemakern i en människa 1958. På andra sidan Atlanten hade den amerikanska professorn Wilson Greatbatch också bedrivit forskning på området. Greatbatch kom strax efter svenskarna, 1960, att operera in sin första pacemaker i en människa och söka patent för densamma. Dessa tidiga versioner av en pacemaker hade alla samma problem – de hade kort livslängd då de drevs med kvicksilverbatterier.

1968 utvecklade och patenterade Catalyst Research Corporation i Baltimore en tidig litiumbattericell. Greatbatch köpte rätten till patentet med ambitionen att utveckla och anpassa tekniken till sin pacemaker. Detta krävde omfattande innovation, främst för att den första versionen riskerade att explodera och därför inte var så lämplig att operera in i en människa. 1971 hade Greatbatchs utveckling kommit så långt att hans litiumbatteri var ett kompakt förseglat paket som kunde opereras in i en människa och driva en pacemaker i över 10 år. 1972 patenterade han sin uppfinning och 1974 tillverkades världens första pacemaker med ett litiumbatteri.

Batteriinnovationen gav pacemakern den tillförlitlighet och den långa livstid som behövdes för att det skulle bli standard för hjärtvård. Med det nya batteriet kunde de flesta patienter förvänta sig att ha endast en pacemaker under sin livstid. Under 1970-talet lämnade Groth & Co in ett trettiotal patent i Sverige för Greatbatch och hans företag. Merparten av dessa har direkt koppling till litiumbatteriet och pacemakern.

Redan 1970 hade Greatbatch startat ett företag som skulle tillverka hans batterier. Företaget grundades som Wilson Greatbatch Ltd, bytte senare namn till Greatbatch Inc och heter numera Integer. Integer är idag världsledande inom utveckling av medicintekniska produkter och energilösningar för medicinska och icke-medicinska marknader. 90% av dagens implanterbara pacemakrar och defibrillatorer innehåller Integers komponenter.

Den 27 september 2011 gick Wilson Greatbatch bort vid 92 års ålder. Under sin livstid hade han varit innehavare av 325 patent och blivit invald i den amerikanska National Inventors Hall of Fame (NIHF). Greatbatch fick också ta emot både National Medal of Technology and Innovation 1990 och Lemelson–MIT Prize 1996.

Stäng

Europe

Europe

Europe® är ett av Sveriges största rockband genom tiderna och har sålt över 25 miljoner album. Med hits som ”The Final Countdown”, ”Prisoners in Paradise”, och ”Carrie” dominerade Europe rockscenen under 1980-talet. 1984 registrerade Groth & Co varumärket för bandet.

Historien om Europe började 1978 i Upplands Väsby utanför Stockholm. Då bildade sångaren Joey Tempest, gitarristen John Norum, basisten Peter Olsson och trummisen Tony Reno bandet Force. Europe kom till 1982 när Force bytte namn till just Europe. Samma år vann bandet Rock-SM i konkurrens med 4000 band och fick som förstapris spela in sitt självbetitlade debutalbum.

Det stora internationella genombrottet kom några år senare med bandets tredje album. 1986 släpptes albumet The Final Countdown, och singeln med samma namn kom att toppa listorna i 25 länder. De uppföljande singlarna Carrie, Rock The Night och Cherokee blev också hits och bandet gav sig ut på en omfattande och framgångsrik världsturné. Europe var därefter ett av världens största rockband under andra halvan av 1980-talet.

The Final Countdown påstås vara en av de rocklåtar som har spelats flest gånger på radio globalt. Den är vanligt förekommande vid sportevenemang och i inslag på TV och radio. Det ikoniska synt-riffet var tänkt att användas som intro till Europes konserter och bandet själva har sagt att de aldrig tänkte att låten skulle bli en hit.

1984 hjälpte Groth & Co Europe att registrera sitt bandnamn som varumärke. Vår tidigare VD Gunnar Sundkvist hade direktkontakt med bandet och skötte registrering av varumärket i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike och USA. När uppdraget var slutfört åt Gunnar en vätskefylld lunch med de fyra pudelrockarna på Tennstopet i Stockholm.

Även om Europe som band tog en paus 1992, återuppstod de tillfälligt på nyårsafton 1999. För att fira in det nya millenniet spelade Europe The Final Countdown på tolvslaget i Stockholm inför över en halv miljon åskådare.

Bandet gjorde officiell comeback 2003 och har sedan dess släppt sex album.

 

Stäng

X2000

X2000

X2000® är SJ:s varumärke för snabbtåg av typen X2. När tågen introducerades i början av 90-talet förbättrade de både kapaciteten och hastigheten hos den svenska tågtrafiken. Groth & Co lämnade in varumärksansökan för X2000 1992. 

Redan på 1960-talet började SJ planera för en ny generation snabbtåg. De gamla fjärrtågen hade visserligen en teoretisk topphastighet på 160 km/h men körde i praktiken bara max 130 km/h. Nere på kontinenten gick tågen snabbare – vid den här tiden hade Tyskland och Frankrike börjat köra tåg i 200 km/h.

SJ ville också kunna köra tåg i 200 km/h, men de gamla och kurviga svenska järnvägarna var en utmaning. Därför började SJ i samarbete med Kalmar Verkstad och Asea (sedermera ABB) att 1969 testa tåg med lutningsbara vagnar. Detta var möjligt genom mjuka boggier och korglutning. Genom att med hjälp av hydraulik luta vagnarna inåt i kurvorna kunde tågen köra 15% snabbare genom kurvor än konventionella tåg utan att skapa obehag för passagerarna. Testerna påbörjades på 1970-talet och tågtypen kom att döpas till X2 efter det formella namnet på tågets drivenhet.

Ett banbrytande tåg och ett banbrytande varumärke

SJ provkörde det första X2000-tåget hösten 1989, och det sattes i reguljär trafik den 4 september 1990 på sträckan Stockholm-Göteborg. Vid premiären lanserade SJ också sitt varumärke för dessa nya tåg av typen X2, nämligen X2000.

Groth & Co lämnade in varumärkesansökan för X2000 åt SJ den 13 april 1992. Att få ansökan godkänd var en utmaning. Svenska myndigheten PRV hade vid tiden aldrig tidigare godkänt ett varumärke som utgjordes av endast en bokstav i kombination med siffror. Dåvarande praxis sa att varumärken skulle kunna uttalas som ord. En förändring var på gång genom en kommande ändring av den svenska varumärkeslagen från den 1 januari 1993. Förändringen skulle innebära att alla tecken som kunde återges grafiskt, även bokstäver siffror, skulle vara registrerbara. En förutsättning var dock att tecknen kunde särskilja näringsidkarens varor från andra varor, dvs. vara välkänt och inarbetat. Ändringen skulle gälla retroaktiv och även omfatta pågående ansökningar – därför ansökte vi innan lagändringen trädde i kraft. Efter omfattande argumentation och tillsammans med marknadsundersökningar från Sifo lyckades vi i november 1994 få X2000 godkänt som varumärke. Det blev då ett av Sveriges första registrerade varumärken att bestå av endast en bokstav i kombination med siffror.

”Enklare än flyget, snabbare än tåget”

Från början lanserades X2000 som ett exklusivt tåg främst för affärsresenärer, med en slogan som löd ”Enklare än flyget, snabbare än tåget”. Passagerarna erbjöds möjligheten att få mat serverad vid sin plats. Dessutom fanns det tillgång till både telefon och fax. Tågen blev populära och därför byggdes 44 stycken X2000-tåg åt SJ av Kalmar Verkstad och ABB under perioden 1989 till 1998. I takt med att flera tåg byggdes, blev X2000 den vanligaste typen av fjärrtåg i Sverige och därför också ett tåg för alla typer av resenärer.

Under 2005 inleddes ett stort projekt med att renovera SJ:s X2000-tåg, och än idag är X2000 den vanligaste persontågstypen längs de stora fjärrtågslinjerna i Sverige. Årligen sker ca 6–7 miljoner resor med X2000-tåg, varav nästan 4 miljoner resor sker på sträckan Stockholm-Göteborg. På den sträckan går dagligen 18 stycken X2000-tåg per riktning, vilket innebär 11.500 sittplatser per dag. En resa mellan Stockholm och Göteborg med X2000 för en person genererar koldioxidutsläpp motsvarande ett halvt kryddmått bensin. En annan jämförelse är att en resenär kan åka mellan Stockholm och Göteborg 74.000 gånger med X2000 för samma koldioxidutsläpp som en flygresa.

SJ har utannonserat ytterligare en totalrenovering av sina X2000-tåg och under 2019 kommer dessa renoverade tåg börja köras på svenska järnvägar. Ambitionen är att det 25 år gamla tåget ska hålla i 25 år till.

 

Stäng

Expedition Robinson

Expedition Robinson

Expedition Robinson® är en dokusåpa där deltagarna ska leva på en öde ö, utföra tävlingar och undvika att bli utröstade av de andra deltagarna. Sverige var först i världen att producera och sända programmet som sedan kom att bli en av världens mest spridda dokusåpor. Groth & Co registrerade varumärket Expedition Robinson 1998.

I Expedition Robinson ska personer leva på en öde ö så länge som möjligt. Förutom utmaningarna i att ordna med mat, vatten och boende, ska deltagarna mötas som lag i ett antal tävlingar. Det förlorande laget måste rösta hem en av sina medlemmar vid ett så kallat ö-råd. Den deltagaren som är sist kvar på ön utses till vinnare och får ta emot Robinson-statyetten och en summa pengar.

Idén till TV-programmet skapades 1994 av engelsmannen Charlie Parsons, men ingen i England ville producera programmet. Det ville däremot det svenska produktionsbolaget Strix Television som först i världen producerade programmet för Sveriges Television, SVT, 1997. Expedition Robinson blev snabbt populärt och har sedan dess producerats i 15 säsonger med sex olika programledare på fyra olika TV-kanaler. Groth & Co registrerade varumärket Expedition Robinson för SVT 1998.

Expedition Robinson blev snabbt populärt och är idag ett av Sveriges mest populära TV-program genom tiderna. Programmet har förutom Sverige producerats i ytterligare ett 50-tal länder. I USA heter programmet Survivor och hade premiär år 2000. Sedan dessa har hela 36 säsonger visats på amerikansk TV, med ytterligare fyra säsonger planerade. Internationellt heter de flesta varianter av programmet oftast något som påminner om Expedition Robinson eller Survivor.

Den tidigare deltagaren Robert Andersson, även känd som Robinson-Robban, har världsrekordet i att ha befunnit sig flest dagar på en öde ö under Robinsoninspelningar. Andersson har nämligen varit på en öde ö i 125 dagar, spritt över fyra säsonger.

Efter Big Brother® är Expedition Robinson världens mest spridda dokusåpa. Groth & Co har också registrerat varumärken kring Big Brother.

 

Bildtext till fotografiet överst:
Malaysia, juni 1997, inspelning av den serie som började sändas i SVT1 lördagen den 13 september. De båda lagen, Papaya Beach och Banana Beach, poserar med programledaren Harald Treutiger i havet vid Pulau Tengah.
Foto Jack Mikrut code 1013 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN

Stäng

Vågkraft

Vågkraft

Företaget Seabased arbetar med att utvinna energi ur havsvågor. Den så kallade vågkraften har många fördelar i form av stor energitillgång, låga kostnader och minimal påverkan på miljön. Groth & Co har sedan starten 2001 assisterat Seabased med frågor kring patent och annan immaterialrätt.

Vågkraft innebär att utnyttja energin som finns i vattenvågor för att producera elektricitet. Precis som vind och sol, är vågor en gratis energikälla som ständigt förnyas med hjälp av solen. Att försöka utvinna energi ur vågor är ingenting nytt – försök har gjorts enda sedan 1890 och det första patentet på området är redan från 1799. Men vågkraft är ännu inte en allmänt använd kommersiell teknik.

Potentialen med vågkraft är enorm. Två tredjedelar av jordens yta är täckt av vatten, och vågor är jordens sista outnyttjade källa av naturligt förnybar energi. Vågenergi är också den som är den mest koncentrerade formen av förnybar energi på jorden med en kraftdensitet som är mycket högre än vind- och solenergi. Dessutom är den mer förutsägbar och konsekvent än vind eller sol. De främsta utmaningarna med att utvinna vågenergi är att med god ekonomi kunna konstruera vågkraftverk som dels klarar av de påfrestningar som uppkommer till havs, till exempel av stormar, och dels hanterar variationerna i vågeffekten.

2001 grundades företaget Seabased AB av Mats Leijon, professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Leijon läste till civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola. Studierna i Elektroteknik gick fort då han tog en civilingenjörsexamen på mindre än tre år. 1984 erhöll han därför John Ericsson-medaljen. Efter detta studerade han vidare som doktorand vid institutionen för högspänningsteknik. Direkt efter disputationen började Leijon att arbeta vid ABB i Västerås där han uppfann och utvecklade produkter inom kraftgenerering – bland annat Powerformer, en generator med en för den tiden revolutionerande konstruktion. År 2000 fick han tjänsten som ämnesprofessor i elektricitetslära vid Uppsala universitet. Forskningen vid universitetet har lett till att ett flertal företag bildats, bland annat Seabased.

Seabased planerar, bygger och installerar kompletta parker av vågkraftverk. Idag är företaget bland de världsledande på området och deras patenterade teknik levererar förnybar energi från havsvågor. I svenska Lysekil finns redan ett antal vågkraftbojar som redan 2016 levererade el till det lokala elnätet. Seabased har även sålt lösningar till länder som Bermuda, Sri Lanka och Ghana.

Sedan starten 2001 har vi på Groth & Co assisterat Seabased med immaterialrättsrådgivning. Fokus har legat på att bygga den patentportfölj som idag täcker flera viktiga delar av företagets teknik och system på en global marknad. Vi har även assisterat Leijons andra företag, Vertical Wind, Current Power och Electric Line med immaterialrättsrådgivning.

Vågkraft har potentialen att producera mer el än vad vi producerar totalt på jorden idag. Rätt konstruerat kan detta även göras utan påverkan på miljön eller djurlivet, utan batterier och utan att använda någon landyta – dygnet runt alla årets dagar.

Stäng

Klarna

Klarna

Klarna startades 2005 som Kreditor Europe AB för att förenkla betalningsprocessen i samband med e-handel. Idag är Klarna ett globalt IT-företag och bank, och räknas som ett av Sveriges Unicorn-företag. Namnet Klarna® skapades av Groth & Co:s systerföretag 2009 och vi hjälpte till med företagets första varumärkesansökningar.

2005 deltog Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson i Handelshögskolan i Stockholms årliga entreprenörstävling.  De tre studenterna ville göra e-handeln säkrare och enklare för både köpare och säljare. I tävlingen gick det inte så bra – idén hamnade bland de sista bidragen. Trots det valde Siemiatkowski, Adalberth och Jacobsson att, med hjälp av Handelshögskolan inkubator SSE Business Lab AB, grunda företaget i mitten av 2005 under namnet Kreditor Europe AB.

Vårt systerföretag, namnskaparna Skriptor Zigila, fick 2009 i uppdrag att hitta ett nytt namn på Kreditor. De tre grundarna var övertygade om sin kommande succé och såg ett internationellt bolag i framtiden. Därför var grundarna fast beslutna vid att de ville ha ett namn på engelska. Skriptor Zigila jobbade primärt med engelska namn men föreslog parallellt också namn på andra språk. Man kanske inte måste ha något engelskt? Så länge namnet inte innehåller å, ä, ö kan det uttalas på engelska. Valet föll till slut på namnet Klarna – ett svenskt verb som betyder att någonting blir ljust eller tydligt, motsvarande engelskans to brighten up, clarify och (make) clear. Och det var ju precis det Klarna ville göra med betalningarna inom e-handel. Vi på Groth & Co hjälpte också till med Klarnas första varumärkesansökningar.

2017 satt Skriptor Zigila i ett helt annat möte med en helt annan kund. En av beslutsfattarna i namnskaparprocessen är amerikan. Han var orolig om Skriptor Zigila verkligen kunde skapa internationella namn på engelska. Så han ställde kontrollfrågan ”Do you do American names like Google and Klarna?”.

2018 är Klarna ett börsnoterat bolag med ca 2 000 anställda och verksamhet i 14 länder. Över 90 000 e-handlare och 60 miljoner konsumenter har använt Klarnas betalningslösningar. Omsättningen uppgick till 4,5 miljarder kronor för 2017.

 

 

Stäng

Mobila betalningar

Mobila betalningar

Det svenska företaget Seamless Distribution AB var tidigt ute med mobila betalningar. Med tjänsten SEQR® kan konsumenter betala i butiker och online via en app i sin mobiltelefon. Under en period på 10-talet var tjänsten Sverige och Europas mest använda mobila betallösning. Groth & Co lämnade in patentansökningar för Seamless mobila betalningar 2011.

Mobila betalningar är ett betalsätt där en mobiltelefon används för att betala ett köp. I teknikens början under 00-talet innebar det ofta att betala med ett SMS. Men på 10-talet gjordes betalningarna vanligen genom en app på en smartphone. Den teknik som används för att kommunicera till och från mobilen kan vara genom SMS, webbsida, app, Near Field Communication eller QR-koder.

Ett företag som var tidigt ute med mobila betalningar var svenska fintech-bolaget Seamless Distribution AB. 2011 lanserade Seamless tjänsten SEQR som gjorde det möjligt för alla med en smartphone att betala i butik, restaurang, parkeringen och online. Användaren kunde också skicka och ta emot pengar gratis, ansluta kundklubbar, samla kvitton digitalt och ta del av erbjudanden direkt i mobilen. Tekniken baserades på att scanna en QR-kod vid kassan och godkänna betalningen med pin-kod. Vi lämnade in patentansökningar för Seamless till EPO, i USA och via PCT i september 2011.

SEQR var under en period på 10-talet Sveriges och Europas mest använda mobila betallösning. Men konkurrensen på den starkt växande marknaden med många stora aktörer blev tuff. I slutet av 2017 sålde Seamless (numera Invuo Technologies AB) Seqr till det nystartade bolaget Glase FinTech AB och i oktober 2018 inledde Invuo en konkurs.

Mobila betalningar är på stark frammarsch och en teknik som kommer bli allt vanligare i framtiden. Idag finns fem huvudtyper av mobila betalningar, som också kan användas i kombination:

Mobila plånböcker
Kortbaserade betalningar
Operatörsfaktureringar, där en betalning hamnar på en annan faktura, t.ex. på telefonräkningen.
Betalningar med så kallad NFC-teknik (Near Field Communication)
Direkta överföringar mellan olika bankkonton, som t ex med Swish.

2017 använde 66% av svenskarna appen Swish för att betala och göra transaktioner med sina smartphones. Trots det ligger Europa sist bland världsdelarna vad gäller användandet av mobila betalningar. Endast 22% av européerna använde någon form av mobila betalningar under 2017. Globalt ligger motsvarande siffra på 33% där Kina och Indien toppar listan med 45% respektive 41% av befolkningen som genomförde mobila betalningar. De två största aktörerna inom mobila betalningar är också båda kinesiska – WeChat och AliPay som hade 600 respektive 450 miljoner aktiva användare under 2017. Andra stora globala aktörer är PayPal, Apple Pay och Samsung Pay.

Stäng

Crowdfunding

Crowdfunding

FundedByMe är Sveriges första plattform för crowdfunding – en metod för företag att söka finansiering från många individer. Företaget har förmedlat finansieringar till ett totalt värde av 550 miljoner kronor. Groth & Co registrerade deras varumärke globalt 2014.

Crowdfunding är ett sätt att finansiera ett företag eller projekt genom små investeringar från många människor. Vanligtvis sker detta via dedikerade webbsidor där företag lägger upp digitala pitchar som privatpersoner kan ta del av och sedan välja att investera i. Fördelarna för företagen som tar in riskkapital via crowdfunding är bland annat att det går att få in stora summor utan att ha ett kontaktnät bland investerare och att de privatpersoner som investerar kan fungera som ambassadörer för företaget. 2015 uppgick den globala finansieringen genom crowdfunding till över 34 miljarder dollar.

I Sverige har crowdfunding blivit ett naturligt och viktigt verktyg för att finansiera startups och tillväxtföretag. 2012 lanserades FundedByMe som den första crowdfunding-plattformen i Sverige. Företaget har sedan dess blivit en välkänd aktör i konkurrens med andra liknande plattformar, och deras annonser har bland annat synts i Stockholms tunnelbanesystem. Vi på Groth & Co registrerade varumärket FundedByMe® globalt 2014.

Sedan starten och fram till 2018 har FundedByMe förmedlat finansiering till ett värde av över 550 miljoner åt än 470 bolag i 25 olika länder. Till exempel har den svenska elbilstillverkaren Uniti och matvarukedjan Paradiset tagit in ca 12 respektive 20 miljoner kronor genom FundedByMe.

 

Stäng

Återvinning av textilier

Återvinning av textilier

Renewcell AB har tagit fram en unik teknik för återvinning av textilier. Med tekniken producerar man nytt biologiskt nedbrytbart material genom att återvinna kläder i stor skala. Deras teknik innebär att modeindustrin blir mer hållbar framöver. Klädtillverkare över hela världen använder nu deras återvinningsmaterial Circulose®. Renewcell anlitar Groth & Co i samband med registrering av varumärken och domännamn.

Renewcell ville tackla utmaningen att få mode- och textilindustrin hållbar. Återvinning av kläder har varit försumbart och företaget ville kunna återvinna i stor skala och därför grundade man sustaintech-bolaget Re:NewCell AB 2012. Världsledande cellulosakemiforskare utvecklade tekniken för textilåtervinning och sedan 2017 är H&M delägare i bolaget.

2014 visades resultatet upp på catwalken då en modell bar en gul klänning som var gjord av återvunna blåjeans. Tillverkningen startade vid anläggningen i Kristinehamn 2018 och två år senare levererade man sin första kommersiella order. Med visionära innovatörer har företaget växt snabbt och intresset från modeindustrin har ökat.

Renewcell anses vara världens första tillverkare av en högkvalitativ, nedbrytbar, textilråvara producerad av textilavfall från konsument. Man satsar på att utöka kapaciteten så ännu en textilåtervinningsanläggning i Sundsvall är planerad att sättas i drift under första halvåret 2022.

Företagets textilåtervinning är en patenterad processteknik. Textilavfallet som har hög cellulosahalt, som bomull eller viskos, görs om till ett högkvalitativt nytt material som fått namnet Circulose®. Textilierna bearbetas genom att strimlas, avfärgas och förvandlas till en uppslamning. Föroreningar och annat icke-cellulosahaltigt innehåll separeras från uppslamningen. Uppslamningen torkas för att producera en ren, naturlig lös massa av 100% återvunnen textil av varumärket Circulose®. Materialet som torkas och pressas till ark, förpackas slutligen i balar och matas tillbaka i textilproduktionens värdekedja som en ersättning för material som bomull, olja och trä.

Sedan 2017 anlitar Renewcell Groth & Co med strategiska immaterialrättsfrågor kring varumärken och domännamn. Renewcell licensierar varumärket Circulose® till klädtillverkare som använder det parallellt med det egna varumärket på kläder som tillverkats med materialet.

2020 lanserade man sitt banbrytande återvunna material i detaljhandeln för första gången tillsammans med H&M respektive Levi’s. Med ambitionen att bli ett världsledande hållbart bolag börsnoterades Renewcell 2020 på Nasdaq First North Premier Growth Market.

Renewcell har rankats i den amerikanska tidningen Fast Companys prestigefyllda årliga lista över världens mest innovativa företag ”World’s Most Innovative Companies” för 2021. Deras återvunna material inkluderades även i TIME Magazines lista över ”The 100 Best Inventions of 2020”. Bolaget fick också 2019 ”Norrsken Impact Award”.

Stäng

Internet of Things (IoT)

Internet of Things (IoT)

Internet of Things är ett samlande begrepp för vardagliga apparater med inbyggd internetuppkoppling. Uppkopplingen gör att apparaterna kan styras på distans samt skicka och ta emot data. Tekniken spås påverka och effektivisera ett stort antal områden, inte minst i våra hem. Groth & Co har assisterat Telia med patentarbete inom detta snabbväxande teknikområde.

Internet of Things förkortas ofta IoT eller kallas ibland för Sakernas internet på svenska. Termen myntades 1999 av den brittiske entreprenören Kevin Ashton. Men redan 1982 fanns en uppkopplad varuautomat på Carnegie Mellon University i Pittsburg, USA.

Idag är vi vana med att ha ett antal apparater som är uppkopplade mot internet – datorer, surfplattor, smarta telefoner med mera. Men med IoT menas att internetuppkopplingen utökas till att också omfatta saker och föremål som vi tidigare inte har tänkt på som internetanslutna. Det kan handla om hushållsapparater, kläder och accessoarer, men också fordon, maskiner och hela byggnader. Internetanslutningen gör att sakerna kan styras på distans samt kommunicera och utbyta data med andra uppkopplade saker. Detta skapar möjligheter till automatisering och effektivisering.

Möjligheten att ansluta många saker till internet har naturligtvis kommit ur den tekniska utvecklingen kring trådlös internetanslutning med hög hastighet. Men också teknisk utveckling hos sakernas hårdvara och mjukvara har varit viktig för framväxten av internet of Things.

Applikationsområdena av uppkopplade saker är många. För privatpersoner kan det handla om den smarta klockan som talar om när på dagen du är mest produktiv, att du kan sätta på värmen i bilen innan du kliver in eller att kylskåpet talar om när mjölken är slut. För samhällsaktörer kan det handla om system med sensorer i soptunnor, en kommunikationsplattform för snöröjningsaktörer eller att effektivisera vård- och omsorg genom datautbyte. För industrin kan det handla om smarta logistiksystem, effektiviserad energiutvinning eller uppkopplad medicinsk utrustning.

Groth & Co har assisterat Telia med patentarbete kopplat till Internet of Things sedan 2017. Arbetet har omfattat såväl strategier som att skriva och lämna in patentansökningar. Telia har satsat stort på denna teknik och har redan idag applikationer inom Connectivity (lösningar för övervakning, styrning och avläsning av maskiner, mätutrustning och sensorer), Smart Kollektivtrafik (internet, infotainment eller passagerarräkning) och Telia Sense (enklare bilägande med körjournal, parkeringsassistans och miljövänlig körning).

Redan idag, 2018, anger 50% av svenskarna att de har en eller flera uppkopplade apparater i sina hem. 2017 uppskattades det finnas 20 miljarder uppkopplade saker globalt. Den siffran förväntas stiga till 50 miljarder 2020.

Stäng

Kryptovaluta

Kryptovaluta

Kryptovalutor är digitala betalmedel oberoende av en central riksbank, mellanhänder och fysiska kontanter. Istället används krypteringsteknik, peer-to-peer-nätverk och digitala plånböcker för att hålla koll på pengarna och göra transaktioner. Groth & Co har assisterat ett svenskt mjukvaruföretag med att skriva och lämna in en patentansökan för en kryptovaluta.

Redan på 1990-talet försökte många skapa digitala pengar. Men alla försök, som till exempel ecash och Digicash, misslyckades. Konceptet kryptovaluta beskrevs istället första gången 1998, då den kinesiska ingenjören Wei Dai presenterade ett förslag till digital valuta som han kallade B-money. Även om idén kring B-money aldrig realiserades så kom den att ha stor påverkan på när pseudonymen Satoshi Nakamoto lanserade den första kryptovalutan bitcoin 2009. Den viktigaste delen av Nakamotos uppfinning var att han löste hur man bygger ett decentraliserat system. Inspirationen kom från peer-to-peer-nätverk för fildelning.

För att skapa en digital valuta behövdes tidigare att en central server lagrar saldon och håller reda på transaktioner. Det var så försöken på 1990-talet var konstruerade. Men kryptovalutor behöver ingen central aktör. Istället distribueras kryptovalutor genom konsensus kring vilka pengar som finns och vilka transaktioner som har genomförts. Denna konsensus uppnås genom ett peer-to-peer-nätverk av frivilliga användare, som tillsammans verifierar transaktionerna med sina datorer. Varje användare inom nätverket har en komplett historik av alla transaktioner och därmed också saldot på alla konton, anonymt. När det samlade nätverket har bekräftat en transaktion har den blivit en del av en oföränderlig samling av historisk data. Det är detta som kallas blockchain eller blockkedja, och var det som gjorde Nakamotos valuta framgångsrik.

Sedan lanseringen 2009 har bitcoin kommit att bli den mest kända och spridda kryptovalutan. Men utvecklingen går snabbt. I maj 2018 fanns det cirka 2000 kryptovalutor globalt. Bland de mest kända finns förutom bitcoin även ethereum, litecoin, dogecoin, htmlcoin och monero.

2018 assisterade vi ett svenskt mjukvaruföretag med att skriva och lämna in en patentansökan för en kryptovaluta. Ett stort problem med existerande kryptovalutor är att de kräver stora mängder elektricitet då samtliga datorer i nätverket ska arbeta och kylas. Att driva en kryptovaluta är därför varken energieffektivt eller miljövänligt. Vår kunds innovation är att skapa ett miljövänligt och högpresterande distribuerat system med en tillhörande en låg volatil kryptovaluta.

En spännande aspekt med kryptovalutor är att deras värde inte påverkas av politiska beslut eller en riksbanks ökade produktion av kontanter. På så sätt kan kryptovalutor liknas vid ett slags digital guld. På sikt borde därför kryptovalutor komma att behålla sitt värde stabilt över tid. Detta, i kombination med att pengarna kan användas globalt utan påverkan av växelkurser och växelavgifter, gör kryptovalutorna åtråvärda inför framtiden. Initialt har dock de flesta kryptovalutor haft problem med hög volatilitet och därmed varit svåra att förutspå. Detta har lagt grunden för en spekulativ marknad för investerare. Handeln med kryptovalutor sker på speciella plattformar och volymen på den dagliga handeln överstiger handeln på några av Europas största börser.

Hur vi kommer att använda kryptovalutor i framtiden återstår därför att se. Klart är i alla fall att denna nya typ av valuta har väckt stort intresse hos såväl privatpersoner och företag som politiker och finansiella institut. Kryptovalutor har därför möjligheten att påverka världsekonomin och förändra hur vi ser på både pengar och ekonomisk politik i framtiden.

Stäng